Hjälp nån som varit i min situation?
är en kille 36år med dystelexi så får be om ursäkt för eventuella stavfel. 1996 gick ja ut gymnasiet kommer från en liten håla i norrlands inland så här uppe fick man studera gymnasiet på annan ort. när plugget va klart så gick alla polare skillda vägar å jag stog mest å trampade kvar på samma fläck. sen ett år efter gymnasiet träffa jag en tjej så fick äntligen en anledning å flytta söder ut. höll dock bara i 2år men så i stället för å flytt hem igen så fick ja jobb i sthlm. Så tog min kappsäck å drog dit där börk´jade ja mitt nya liv från noll känndes det som första åren flöt på bra var mkt fest å grejer så hade ja ett kul jobb me nya vänner å va kul vi hade å jag tog igen alla ungdomsår man suttit hemma i skogen å int haft nå å göra. men allt efter som under dom 4år jag jobbade på den firman så försvann folket å ja stog till slut ensam kvar å trampade.. så ja sa upp mej å fick nytt jobb direkt å jobbade där i tot 6år tills ja åter igen stog ensam kvar å trampade. å under dom 2 sista åren i sthlm gick ja på sertralin å jobbade enda ja gjorde hade även en liten stuga utanför sthlm där ja bodde så dom få gånger ja inte jobbade så satt ja där å glodde på nätet efter tjejer å chattade de var min sociala bit å har nog mer eller mindre alltid varit så.till slut så i maj 2014 så tog ja mod till mej å flytta till n orra norrland igen känner inte att ja saknar sthlm alls. nu till mitt stora bekymmer jag tog en lägehet i den lilla stad i norrland som ja en gång gick gymnasiet flytttade in å kände bara nää här vill ja fan inte bo så på totalt 4mån har ja sovit där 3 nätter övrig tid i mitt pojkrum hemma hos morsan å hennes gubbe nu så jobbar jag i nordnorge å spenderar 4dar i veckan i husvangn å så går mina tankar var ska jag bo ??? försökt fråga mej själv vad ja vill men får inget svar känner mest tomhet. ensamhet. beslutsamhet. osv i allt har inga vänner mer en ytligt på facebook har bara mitt jobb å vila på å de e det som får allt å gå.. å så ska de ju inte behöva vara tycker jag. så fins de ngn ängel där ute som varit i min sits å kan ge ngt råd mitt jobb skapar ej nått socialt nätverk sitter instängd i en maskin å pratar knappt me ngn. om dagara. drömmar som ja har är finna sej en flickvän kanske köpa hus skaffa barn resa osv men som allt känns så går mitt liv bara i ngn sorts dimma å höjdpungten å ljuset e jobbet för då har ja iaf ngt å göra.. tacksam för goda råd å ja tror ej att flytta är lösningen på ngt i mitt liv flyttat 22ggr
