pojke 11 och flicka 13 delar rum!!?

Det har vi inte med att göra. Har dem valt att ha det så så är det upp till dem. Varför bry sig?

Själv skulle jag inte ha velat haft de så och sku heller inte göra så mot mina barn heller om andra möjligheter fanns.

Vad vill barnen själva?

Vad spelar det för roll?
Jag bodde lite olika under min uppväxt, har två småsystrar och en lillebror och det är 6 års skillnad mellan den äldste och den yngste. 

Vi har bott alla i 4 i ett rum och mamma i ett rum, vi har bott två i varje rum och mamma i tv rummet och vi har bott tre i ett rum och mamma i ett rum osv.

Inget är bättre eller sämre än det andra. Varför ska inte föräldrarna kunna ha ett eget rum? Hur kul är de om de bor i vardagsrummet och ena ungen vill se på tv sent på kvällen t.ex?
Eller om föräldrarna har sex och nåt barn måste gå igenom vardagsrummet för att hämta vatten eller så? Nej, när det handlar om två barn ser jag inget fel i att de delar rum.

Jag är inte svensk, så här kommer lite utifrån perspektiv: jag märker ofta hur mycket ni egentligen bryr er om vad folk håller på med i sina hus, bakom stängda dörrar, och jag blir ärligt talad road av det. Har ni så mycket fritid?

Förklara närmare det där med eget utrymme.

Om barnen ser det hela som en typ av övergrepp, är det sannolikt inte okej.

Om barnen tar det med ro, så är det sannolikt helt okej.

Visst går det till överdrift ibland, men känns som att det är värt det för de barnen som behöver bli sedda av grannar som lägger sig i. 

Fast nu är det ju inte småbarn det handlar om, utan en tonårig flicka och en pojke på väg in i puberteten. Jag hade aldrig velat dela rum med min bror i den åldern. Jag själv hade mitt sovrum i ett allrum min bror var tvungen att gå igenom för att komma till sitt rum tills jag var 15, det var jobbigt nog. Jag fick liksom aldrig vara helt ifred eftersom folk kunde komma och gå igenom mitt rum när som helst.

Detta är dessutom en ensamstående förälder.

Tänk dig för i världen när hela hushållet sov i samma rum. Det där med att alla ska ha ett eget rum är ett rätt modernt påfund.

Vad är det du är orolig för egentligen?

Så egentligen handlar det inte om din bekant utan om din egen barndom och ditt sätt att bearbeta den?

Då jag var 13 år delade jag rum med min bror (10 år) och min syster (7 år) Jag förstår inte problemet. Alla har inte plats med ett varsitt rum till barnen, säng i vardagsrummet är inte så snyggt. Varn/tonåringar måste inte ha egna rum.

Aldrig i livet att jag hade delat rum med min lillebror när jag var 13 år!

Barnet/tonåringen kommer i puberteten och har rätt till ett privatliv, integritet. Vid den åldern vill man kunna stänga om sig och få vara ifred ibland, och det blir ju svårt om man delar rum med lillebror. 

Mina, också av olika kön, delade rum hela vägen upp till dom var 12 och 14. Då gick det inte längre, och jag fick ta vardagsrummet. Men barn är olika, kan vara det går bättre hos din granne. Annars löser dom det nog själva.

Men barnmisshandlig är det inte om syskon måste dela rum.