Det finns en bild i "Snoppar och snippor" som vi pratat mycket med dottern kring, när hon gick över till toa från potta. Det är en tjej som inte vågar gå på toa, för hon tycker det ser ut/känns som en haj som ska sluka henne. Ibland är man rädd för saker, fast man vet att de inte är farliga, stor som liten.
En genuint rolig bajsbok - även för känsliga - är "Det var det fräckaste" om en mullvad som råkar ut för någon som bajsar på honom, söker upp den skyldige och ger igen.
Annars tror jag mest på tålamod och att prata om bajset - och hur det skulle bli enklare för barnet - i en situation när det inte är bajsigt, eller ens i närheten av en toa.
Vi har pratat mycket med dottern om mod, berömt när hon gjort något nytt och ibland nämnt att "jag tror att någon som är så modig som du, som vågar göra detta som inte ens mamma och pappa vågar, faktiskt skulle våga göra den här andra grejen, fast den verkar lite läskig". Vi har väntat in diverse cirkuskonster och balansakter för dessa chanser