Anonym (Jasmin)

Äldre 5 Oct 11:48

11 svar

Min sambo verkar inte vilja vara med mig.

Han är bortrest i arbetet mycket, jobbar dock inte hela tiden han är bortrest. Han har även lediga helger och lediga kvällar. Han vill inte ha sex mer än kanske var tredje månad (har varit så i ett år).

Jag tror han träffar eller snackar med någon ny tjej, men det kan jag inte bevisa. Jag tror det är online, men jag kollar ju inte hans dator. Skulle jag göra det skulle jag inte hitta något då han har allt krypterat osv.

Han kan tycka det är jobbigt att jag vill prata varje dag, han tycker det räcker med "älskar dig, saknar dig"

Då vi träffas sitter han med sin dator och smartphone.
Vi gör ingenting tillsammans, mer än ser en film och bråkar om att jag tycker att han är så känslokall. Han pussar mig på kinden, inte munnen.

Jag har förklarat att jag inte klarar mer, känner mig okvinnlig, osexig, ointressant. Jag känner mig desperat att nå fram till honom.

Har provat att skita i att höra av mig, då blir han glad, och tycker det är skönt att jag varit så trevlig på sistone. (då har vi alltså inte alls haft kontakt dessa dagar, så snäll = jag är tyst)

Har provat resa bort i flera veckor på semester och prioritera våra barn (ja!!! vi har barn, han umgås inte med dem heller), då är han ofta väldigt intresserad i tre dagar efter att vi kommit hem, sedan återgår det till samma mönster.

Jag orkar inte mer. Det går inte att prata med honom, för han tycker bara att jag är negativ. ska tilläggas att hans sexuella behov var enormt för några år sedan, har alltid varit.

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2014-10-05 11:48
"älskar dig, saknar dig" är då alltså på sms. Då tycker han man pratat klart.

Anonym (Jasmin) Trådstartaren

Äldre 5 Oct 12:06

#1

Varför jag är kvar; jag älskar ju honom. Men jag tror inte att han älskar mig, det KÄNNS inte så.

Men när han säger att han visst gör det och inte vill separera utan försöka få det att bli bättre, verkar han mena det, men han ändrar inget ändå.

Anonym (enfru)

Äldre 5 Oct 16:32

#2

Min sambo är precis lika. Han verkar inte ha nån intresse för oss. Så fort han är ledigt då går han till kompisar och super. Aldrig har tid för barnet. Jag upptäckte här om dagen efter vi har bråkat att han tog kontakt med sitt ex och letade efter hennes adress på nätet. Jag älska honom men jag tror att han älskar inte mig länge. Just nu samlar jag mod att lämna honom. Man mår väldigt dåligt alltså. Jag vill inte splittra familjen men det känns att vi kommer ingenstans.

Anonym (Jasmin) Trådstartaren

Äldre 6 Oct 09:15

#3

Anonym (enfru) skrev 2014-10-05 16:32:07 följande:

Min sambo är precis lika. Han verkar inte ha nån intresse för oss. Så fort han är ledigt då går han till kompisar och super. Aldrig har tid för barnet. Jag upptäckte här om dagen efter vi har bråkat att han tog kontakt med sitt ex och letade efter hennes adress på nätet. Jag älska honom men jag tror att han älskar inte mig länge. Just nu samlar jag mod att lämna honom. Man mår väldigt dåligt alltså. Jag vill inte splittra familjen men det känns att vi kommer ingenstans.

Usch tråkigt för dig.
Liknande saker har min sambo också gjort förut. Vad han gör nu vet jag inte. Han är bara kall hela tiden. Vilket gör mig ledsen och arg. Vilket gör honom mer kall. Vi har försökt så länge, att det inte går längre egentligen.

Jag vill heller inte ha någon ny, eftersom jag ändå hoppas det ska ändra sig. Fast egentligen vet jag att det inte kommer att göra det. Så jag blir antagligen ensam om vi separerar. För evigt känns det som.

Anonym (samma)

Äldre 6 Oct 14:54

#4

Påminner mycket om min man, fast min man är enormt förtjust i vårt barn och vill mer än gärna spendera tid med honom. Vi har inte haft sex över huvud taget sedan vårt barn blev till för cirka fyra år sedan och det är han som inte vill. Jag vet faktiskt inte vad jag ska ta mig för... Han säger att han är rädd att vårt barn ska råka se oss när vi har sex (som om det vore hela världen).

Man får se tiden an och se vart det leder. Förmodligen ingenstans haha!
Men det finns ju bra och dåliga perioder att avsluta en relation, man får invänta en bra period.

Och ni - var inte rädda för att vara ensamma, det är inte jag. Jag har inga som helst planer på att vara singel någon längre tid om jag skulle göra slut med min man.

Anonym (Jasmin) Trådstartaren

Äldre 7 Oct 09:07

#5

Anonym (samma) skrev 2014-10-06 14:54:55 följande:

Påminner mycket om min man, fast min man är enormt förtjust i vårt barn och vill mer än gärna spendera tid med honom. Vi har inte haft sex över huvud taget sedan vårt barn blev till för cirka fyra år sedan och det är han som inte vill. Jag vet faktiskt inte vad jag ska ta mig för... Han säger att han är rädd att vårt barn ska råka se oss när vi har sex (som om det vore hela världen).

Man får se tiden an och se vart det leder. Förmodligen ingenstans haha!
Men det finns ju bra och dåliga perioder att avsluta en relation, man får invänta en bra period.

Och ni - var inte rädda för att vara ensamma, det är inte jag. Jag har inga som helst planer på att vara singel någon längre tid om jag skulle göra slut med min man.

Min ville förut ha sex när barnen inte var hemma, så den biten verkar likna lite. Men det kan vara svårt att få till det då de ofta är hemma då vi är det. Egentligen vill jag ha sex flera gånger i veckan, inte så här sällan. Jag klarar det väl som singel, men det är ju annat i sex, närheten osv. Det har vi inte heller, ska vi göra något som att se på film så somnar han.

Men han är alltid pigg om han får ett mail.
Jag är rädd för att bli ensam, men inte så att jag tror att jag inte kan få någon annan, för det vet jag att jag kan. Men att börja om efter väldigt många år med någon ny, det känns enbart jobbigt för mig. Tänk om det inte fungerar med barnen, om han visar sig vara elak på något sätt, om man blir likadan som mitt ex. Och de starka förälskelsekänslorna är jag också gärna utan om jag inte vet att det är helt besvarat.

Har varit konstigt mellan oss så länge, och vi har känt varandra halva livet dessutom. Verkligen jobbigt känns det att lämna, men jag känner mindre och mindre respekt för mig själv. Han vill ju inte prata, jag har verkligen försökt.

Han är inte heller nöjd, han bara vill inte vara den som dragit tror jag. Vill slippa skulden.

Anonym (samma)

Äldre 7 Oct 11:08

#6

Anonym (Jasmin) skrev 2014-10-07 09:07:03 följande:

Min ville förut ha sex när barnen inte var hemma, så den biten verkar likna lite. Men det kan vara svårt att få till det då de ofta är hemma då vi är det. Egentligen vill jag ha sex flera gånger i veckan, inte så här sällan. Jag klarar det väl som singel, men det är ju annat i sex, närheten osv. Det har vi inte heller, ska vi göra något som att se på film så somnar han.

Men han är alltid pigg om han får ett mail.
Jag är rädd för att bli ensam, men inte så att jag tror att jag inte kan få någon annan, för det vet jag att jag kan. Men att börja om efter väldigt många år med någon ny, det känns enbart jobbigt för mig. Tänk om det inte fungerar med barnen, om han visar sig vara elak på något sätt, om man blir likadan som mitt ex. Och de starka förälskelsekänslorna är jag också gärna utan om jag inte vet att det är helt besvarat.

Har varit konstigt mellan oss så länge, och vi har känt varandra halva livet dessutom. Verkligen jobbigt känns det att lämna, men jag känner mindre och mindre respekt för mig själv. Han vill ju inte prata, jag har verkligen försökt.

Han är inte heller nöjd, han bara vill inte vara den som dragit tror jag. Vill slippa skulden.

Jag förstår precis hur du känner dig, vi har också varit ett par i många år nu.

Det skulle kännas tufft att ge sig ut på singelmarknaden igen - jag vet knappt hur man dejtar haha. Dessutom orkar jag inte med någon styvfamilj osv, orkar inte med andras barn i vardagen... Jag tillhör också de som inte är så förtjust i att vara stormförälskad, jag vill bara ha en lugn och fin vardag med min man.

Men det är lite VÄL lugnt utan ett sexliv och utan närhet mm. Då blir man mer som två separata individer som bor i samma hus eller lägenhet.

Jag skulle nog också gärna ha sex flera gånger i veckan, men som sagt, jag har varit helt utan i snart fyra år. Well, well...

Lycka till i alla fall!

Anonym (Tvivelaktigt)

Äldre 7 Oct 12:07

#7

Jag får absolut vibbar om att han har nån annan av det du skriver. Krypterad dator, sitter hellre med den än umgås med dig, pussar inte på munnen som man ju alltid gör om man älskar nån. Han umgås inte med barnen (varför inte?) o inget sex knappt, ja antingen är det nån annan som sagt eller så är han bara på väg bort från er.

Eftersom han inte vill separera men samtidigt inte ändrar sig, ja parterapi skulle jag säga om man nu fortfarande vill försöka då. Men han verkar ju strunta i dig.

Resande i arbetet, jojo. Kan tänka mig alla chanser som han får där.

nonameleft

Äldre 7 Oct 12:29

#8

TS, du skriver att du är rädd för att bli ensam men vet du, du är ju redan ensam i ditt förhållande. Ju längre du låter detta pågå desto värre kommer det att bli. Lämna honom innan du går under. Funderingarna gällande att träffa någon ny kan du ta senare. Ett steg i taget. Kram

Anonym (Jasmin) Trådstartaren

Äldre 7 Oct 18:06

#9

Anonym (samma) skrev 2014-10-07 11:08:09 följande:

Jag förstår precis hur du känner dig, vi har också varit ett par i många år nu.

Det skulle kännas tufft att ge sig ut på singelmarknaden igen - jag vet knappt hur man dejtar haha. Dessutom orkar jag inte med någon styvfamilj osv, orkar inte med andras barn i vardagen... Jag tillhör också de som inte är så förtjust i att vara stormförälskad, jag vill bara ha en lugn och fin vardag med min man.

Men det är lite VÄL lugnt utan ett sexliv och utan närhet mm. Då blir man mer som två separata individer som bor i samma hus eller lägenhet.

Jag skulle nog också gärna ha sex flera gånger i veckan, men som sagt, jag har varit helt utan i snart fyra år. Well, well...

Lycka till i alla fall!

Ja, ensamt är det verkligen. Och nej, vill heller inte ha styvfamilj. Har växt upp så och gillade det inte. Vill helst att det ska fungera med min sambo, men går inte det, är jag hellre ensam med barnen.

Det bara känns så krystat allt med nya dejter osv.
Gud, 4 år!! Jag hade varit skitledsen :(

Har du sagt något till honom, går han att prata med alls?

Anonym (Jasmin) Trådstartaren

Äldre 7 Oct 18:11

#10

Anonym (Tvivelaktigt) skrev 2014-10-07 12:07:28 följande:

Jag får absolut vibbar om att han har nån annan av det du skriver. Krypterad dator, sitter hellre med den än umgås med dig, pussar inte på munnen som man ju alltid gör om man älskar nån. Han umgås inte med barnen (varför inte?) o inget sex knappt, ja antingen är det nån annan som sagt eller så är han bara på väg bort från er.

Eftersom han inte vill separera men samtidigt inte ändrar sig, ja parterapi skulle jag säga om man nu fortfarande vill försöka då. Men han verkar ju strunta i dig.

Resande i arbetet, jojo. Kan tänka mig alla chanser som han får där.

Ja, jag vet. Har varit otroligt frustrerad och svartsjuk över datorn. Nästan svartsjuk på själva DATORN, men nu har det också lagt sig. Har försökt spela spel med honom, det fungerar ofta kortvarigt, även att han blir svartsjuk om någon tittar mycket på mig, kan göra honom mer intresserad en period. Om jag inte hör av mig, reser bort, är med vänner, etc.

Men man orkar ju inte detta hur länge som helst.Vi är inte 15 år längre.
Nej och pussar på kinden, känns som jag är hans släkting.

Han skulle kanske gå med på parterapi, han har föreslagit det förut, men p.g.a. andra omständigheter så blev det aldrig något.

Anonym (Tvivelaktigt)

Äldre 7 Oct 18:29

#11

Anonym (Jasmin) skrev 2014-10-07 18:11:21 följande:

Ja, jag vet. Har varit otroligt frustrerad och svartsjuk över datorn. Nästan svartsjuk på själva DATORN, men nu har det också lagt sig. Har försökt spela spel med honom, det fungerar ofta kortvarigt, även att han blir svartsjuk om någon tittar mycket på mig, kan göra honom mer intresserad en period. Om jag inte hör av mig, reser bort, är med vänner, etc.

Men man orkar ju inte detta hur länge som helst.Vi är inte 15 år längre.

Nej och pussar på kinden, känns som jag är hans släkting.

Han skulle kanske gå med på parterapi, han har föreslagit det förut, men p.g.a. andra omständigheter så blev det aldrig något.

Föreslå parterapi igen då. Men det är mer allvarligt det här med barnen tänker jag, en sak med er två men att han inte bryr sig om dom??

Ställ ultimatum, antingen går vi o pratar med nån nu eller så får det vara slut. Så får du se hur han reagerar.

Min sambo verkar inte vilja vara med mig.

INNEHÅLL