• Anonym (hjälp)

    Nytt jobb (igen) men det går inte! Jag är så nervös att min hjärna stänger av på något sätt! Hjälp!

    Var första dagen på ett nytt jobb idag. Hade en anställd som satt med mig för att lära mig arbetsuppgifterna. Det är ett litet företag, men mindre än 10 anställda, endast manliga anställda och så jag då. Problemet är att jag blir så nervös runt folk, speciellt lite yngre, snygga och coola killar. På lunchen satt de och snackade lite mat och träning, diet och sånt. Mem mest sport. Jag sa i princip ingenting. Jag är själv intresserad av mat och träning men sa ingenting där heller. Jag kan inte vara mig själv bland folk (endast med min pojkvän och mamma). Nu när jag kommit hem tänker jag på allt ?fel? jag sa och varför sa jag inte så för. Och hur ska jag kunna ta egna initiativ, jag vågade ju knappt gå på toa, vilket gjorde att jag till slut blev superkissnödig och som tur var var det inte alltför långt till lunch. Jag kommer heller knappt ihåg vad han lärde ut, många gånger förstod jag inte ens vad han höll på med. Det blir som om min hjärna stänger av helt när jag blir nervös. Man kommer väl in i det där fly-och fäkta-tillståndet eller vad det heter?


     


    Jag känner bara att det inte kommer att gå! Jag sov knappt någonting på hela natten, hade riktig ångest kvällen innan samt på morgonen. Såhär har det vart med alla mina jobb, har alltid ångest kvällen innan och sen på morgonen. Vet inte hur jag ska klara av att ha ett jobb?! Men jag vill ju så gärna, annars hade jag inte sökt jobb. Men det tar sååå mycket energi ifrån mig. På mitt förra jobb vart det för mycket, jag vart på gränsen till deprimerad av att ständigt ha ångest inför varje ny jobbdag. Så jag var tvungen att säga upp mig, men nu upprepar sig ju historien IGEN! VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ MIG?


     


    Vill bara ha ett normalt liv med ett jobb så att jag kan försörja mig själv. Men det är ju inget liv att ständigt behöva ha ångest inför varje jobbdag. Jag var i kontakt med den psykiatriska mottagningen här i kommun för ett par veckor sen och beskrev mina svårigheter. Att jag har svårt att överhuvudtaget leva ett normalt liv då jag knappt kan jobba och så. Känner även obehag av att gå utanför dörren. Inte hört något därifrån om någon ny tid, hon sa att det kunde vara så att jag inte ens får komma dit, har blivit mycket strängare nu. Och då vet jag inte vad jag gör? Vart långt det här så ska sluta skriva nu?


     


    HUR KAN JAG BLI NORMAL? VILL BARA VARA SOM ALLA ANDRA OCH KLARA AV ETT NORMALT JOBB

  • Svar på tråden Nytt jobb (igen) men det går inte! Jag är så nervös att min hjärna stänger av på något sätt! Hjälp!
  • Anonym (hjälp)

    Har gått i KBT för social fobi tidigare, men det hjälpte bara lite, tror det är något som ligger djupare hos mig som inte går att lösa med att enbart tänka annorlunda. Kanske behöver starka mediciner eller något? Eller operera om hjärnan...haha.

    Nästa jobbtillfälle är på torsdag och har redan jobbig ångest inför torsdagen! Blir en natt utan sömn igen... suck!

  • Kejkej91

    Slappna av, det var din första dag, ganska naturligt att inte prata en massa då kanske. 

    Det kommer gå super, sluta analysera och bara kör. Acceptera situationen, ja du pratade inte mycket nu. Men än sen då? Du skall ju jobba där och kommer ha massa tid för prat med kollegor :) 

    Gå i värsta fall och prata med någon igen,övervinn dina demoner.

  • Tow2Mater

    Men du lyckades klara intervjun och få jobbet? Så nåt måste du ju kunna plocka fram inifrån dig själv när det behovs?

  • Storasyster29
    Låter kanske kyligt. Men det enda du kan göra är att fortsätta gå dit. Det var FÖRSTA dagen. Det är jättenormalt att det känns såhär i början av ett jobb eller utbildning. Nästan alla upplever detta, mer eller mindre. Det som händer är att man fortsätter gå dit, och efter några dagar avtar det. Och efter lite tid till är man ännu mer bekväm. 

    Går inte att komma ifrån att det känns jobbigt i början. Träning, och vana, är det som råder bot på det. Fortsätt gå dit, och be personen upprepa det den precis sa om du känner att det inte går in för att du inte kunnat fokusera. Eller så frågar du personen om några dagar när du är mindre nervös, och ber den gå igenom det du behöver hjälp med. 

    Nu får du leta fram lite jäklar anamma i dig själv! Vad är alternativet? Att inte jobba..? 

    Det kommer gå bra. Grattis till jobbet! :)

  • Fundersam02

    Det är jobbigt för de flesta att börja ett nytt jobb. Det är många nya intryck att ta in, nya arbetskamrater och nya uppgifter. Tänk att det är normalt att känna som du gör just nu och att det kommer att kännas lättare om några veckor. Måla inte upp något katastrofscenario.

    Rent konkret tycker jag att du ska fokusera på att lära dig dina uppgifter så att du känner dig mindre osäker vad gäller den biten. Anteckna när handledaren går igenom vad du ska kunna och var inte rädd för att stoppa om du inte hinner med. Säg att du vill lära dig så bra som möjligt och att du måste hinna skriva ned så att du inte glömmer. Om handledaren gör saker på datorn så fråga om du kan få göra efter så att du kommer ihåg bättre. En del handledare tänker inte på hur det är att vara ny och visar för snabbt så att man inte hänger med. Utgå inte ifrån att det är du som är dålig hela tiden. Glad

  • Anonym (hjälp)

    Fast det är inte bara i början det är såhär. På mitt förra jobb jobbade jag i 2 ÅR och jag hade ångest dagen innan och på morgonen, samt att jag knappt vågade prata och inte kom in i gruppen. Kunde fortfarande inte ta initiativ efter 2 ÅR, var fortfarande så nervös på jobbet att jag gjorde massa dumma misstag (som man bara gör när man är nervös).

    Nej alternativet är inte att inte jobba såklart, jag VILL ju jobba. Men samtidigt mår jag så dåligt av att ha så mycket ångest och att inte kunna sova. Att bara kunna sova några timmar per natt kan ju göra vem som helst deprimerad.

    På en intervju är det lite annorlunda, då behöver man ju bara träffa dem en gång (om man inte får jobbet). Men jag har faktiskt ingen aning om varför JAG fick jobbet, de kanske tänker att de kan blåsa mig då jag är lite dum av mig. Alltså när jag blir nervös blir jag som en "dum blondin". Blir precis som om hjärnan slutar att fungera liksom och jag kan inte ens svara på den simplaste frågan.

  • Anonym (hjälp)
    Storasyster29 skrev 2014-10-06 17:31:14 följande:
    Låter kanske kyligt. Men det enda du kan göra är att fortsätta gå dit. Det var FÖRSTA dagen. Det är jättenormalt att det känns såhär i början av ett jobb eller utbildning. Nästan alla upplever detta, mer eller mindre. Det som händer är att man fortsätter gå dit, och efter några dagar avtar det. Och efter lite tid till är man ännu mer bekväm. 

    Går inte att komma ifrån att det känns jobbigt i början. Träning, och vana, är det som råder bot på det. Fortsätt gå dit, och be personen upprepa det den precis sa om du känner att det inte går in för att du inte kunnat fokusera. Eller så frågar du personen om några dagar när du är mindre nervös, och ber den gå igenom det du behöver hjälp med. 

    Nu får du leta fram lite jäklar anamma i dig själv! Vad är alternativet? Att inte jobba..? 

    Det kommer gå bra. Grattis till jobbet! :)

    "Om några dagar när jag är mindre nervös". Jag fungerar inte riktigt så... nervositeten verkar inte avta så mycket (erfarenhet från tidigare jobb jag haft). Snarare blir den värre då jag känner att NU måste jag prata och komma in i gruppen. När man är ny är det ju ok att vara tyst och blyg. Men sen är det ju inte ok, speciellt inte på ett litet företag.
  • Fundersam02
    Anonym (hjälp) skrev 2014-10-06 17:38:34 följande:

    Fast det är inte bara i början det är såhär. På mitt förra jobb jobbade jag i 2 ÅR och jag hade ångest dagen innan och på morgonen, samt att jag knappt vågade prata och inte kom in i gruppen. Kunde fortfarande inte ta initiativ efter 2 ÅR, var fortfarande så nervös på jobbet att jag gjorde massa dumma misstag (som man bara gör när man är nervös).

    Nej alternativet är inte att inte jobba såklart, jag VILL ju jobba. Men samtidigt mår jag så dåligt av att ha så mycket ångest och att inte kunna sova. Att bara kunna sova några timmar per natt kan ju göra vem som helst deprimerad.

    På en intervju är det lite annorlunda, då behöver man ju bara träffa dem en gång (om man inte får jobbet). Men jag har faktiskt ingen aning om varför JAG fick jobbet, de kanske tänker att de kan blåsa mig då jag är lite dum av mig. Alltså när jag blir nervös blir jag som en "dum blondin". Blir precis som om hjärnan slutar att fungera liksom och jag kan inte ens svara på den simplaste frågan.


    Det är inte så bra för självkänslan att tänka att man nog fått ett jobb för att man är blåst. Det verkar dessutom ologiskt. Varför vill ett företag anställa nån som är koko?

    Det verkar jobbigt att ha ångest varje dag i två år. Så du har nog rätt i att du behöver hjälp. Kanske nån professionell att prata med, eller medicin mot ångest, social fobi och sömnsvårigheter. Det bästa är ju förstås om man klarar sig utan medicin men om man ständigt mår dåligt och terapi inte hjälper så kan det ju vara nödvändigt.
  • Anonym (hsp)

    Hej

    Googla HSP "Highly Sensitive Personality ".

    Ett tips bara. ;)

  • Anonym (hjälp)
    Fundersam02 skrev 2014-10-06 17:50:09 följande:
    Det är inte så bra för självkänslan att tänka att man nog fått ett jobb för att man är blåst. Det verkar dessutom ologiskt. Varför vill ett företag anställa nån som är koko?

    Det verkar jobbigt att ha ångest varje dag i två år. Så du har nog rätt i att du behöver hjälp. Kanske nån professionell att prata med, eller medicin mot ångest, social fobi och sömnsvårigheter. Det bästa är ju förstås om man klarar sig utan medicin men om man ständigt mår dåligt och terapi inte hjälper så kan det ju vara nödvändigt.
    Nej men det är så jag tänker. Undrar vart "haken" är. Det var tydligen många som hade sökt jobbet och jag förstår inte varför de ville anställa just mig. Det finns ju alltid någon som är bättre liksom. Men de kände väl att de inte behöver betala ut lika mkt i lön till en "korkad blondin" osv. Det tjänar ju företaget på.

    Ja det är otroligt jobbigt. Förra sommaren kom jag hem efter jobbet och bara grät och grät, då hade det gått så långt att jag nästan blivit deprimerad av all ångest som jobbet och sömnstörningarna inneburit.
Svar på tråden Nytt jobb (igen) men det går inte! Jag är så nervös att min hjärna stänger av på något sätt! Hjälp!