Vill man vara rättsfilosofisk måste man först ta ställning till vad man menar med en 'lag'. För diskussionens skull antas att det är en sådan föreskrift som riksdagen meddelar genom lag (regeringsformen 8 kap. 1 §).
Vill man ännu mer rättsfilosofisk kan man säga att en enskild människa faktiskt kan 'ändra' en sådan lag om hon är satt att döma i en sak, som domare i en domstol. Domstolen har makt att inte tillämpa en lag om den t.ex. strider mot en bestämmelse i grundlag eller någon annan författning av högre dignitet (11 kap. 14 § regeringsformen).
Vissa lagar kan en domstol också förklara ha spelat ut sin funktion på grund av att de stiftades för lång tid sedan (de har blivit obsoleta).
Domstolen kan också göra en slags ändring genom att inte tillämpa lagen (göra ett reduktionsslut) i ett enskilt fall.
Men, man ska nog inte tala om att lagen ändras i dessa fall, även om det i någon mening är det som sker. Lagar i en demokrati ska bara stiftas, upphävas och ändras genom en i demokratisk ordning vald församling som agerar i folkets ställe. Ofta krävs iakttagande av formalia och olika former av processer, kompetensfördelningar och samspel när att en lag ska ändras. Därför måste någon som vill ändra en lag försöka göra sin röst hörd på något annat sätt, i det politiska spelet. Det har du redan fått flera exempel på.