• Gladiator

    Ingen att prata med

    Jag blev klar med utredningen för add i våras. Psykologen skicka en remis tillbaka till psykiatrin för stress och ångest. Har inte fåt komma ditt än.

    Jag har börjat må sämre senaste tiden. känner mig så ensam behöver värkligen nån att prata med om några saker.

    Mest är det om studierna som jag känner kanske går åt helvete igen, snart jul. Kan förklara lite jag har inte lyckats fåt godkända betyg för grundskolan jag la av med komvux för några år sen, sen började jag igen får 1.5 år sen då var jag ju tvungen att börja om från början. då räckte csn pengarna bara ett halvår. Fortsate hemma på fritiden efter jobbet, åkte bara till skolan och skrev prov. Sen sommaruppehållet har jag inte varit till skolan då jag haft problem på jobbet och inte kunnat studera har väldigt svårt att sätta mig och studera även fast jag vill och kan. Just nu har jag inget jobb och måste leta jobb med.

    Har inte så många kapitel kvar i mateboken men är rädd att jag inte kommer hinna bli klar till jul. Snart kommer väl skolan säga att jag inte får plugga mer. Trivs inte i den här lilla staden heller som jag blivit kvar i mest för jag mått psykiskt dåligt. Jag skäms och känner mig dålig som människa.

    Känner mig misslyckad med livet är snart 30. Har inte  alls lust att skaffa barn men måste ju på grund av åldern känner jag. Men har ju inte alls hunnit med att göra det jag vill först.

    Känner stark stress, ångest ibland huvudvärk. Lever själv i min lägenhet har inga vänner som jag umgås med på helger så blir ensamt ibland.

    Man kan aldrig slappna av och göra nåt roligt för man är ständigt orolig och stressad.

    Skönt att skriva av sig lite.

  • Svar på tråden Ingen att prata med
  • Bsviken

    Hej!
    Jag kan bara utgå från vad jag läst och kan känna igen mig en aning i din situation som påminner om en situation där jag själv var för några år sedan. Jag skulle om jag var du fokusera på ett problem i taget. Stolpa upp dem!! Vad bekymrar dig allra mest? Sen är det faktiskt så att skaffa barn och studera kan du slappna av med! Jag vet ett par stycken som skaffade sig karriärer efter 40 års åldern. Den ena är läkare och den andra är jurist! Att studera högre upp i åldrarna blir bara vanligare och vanligare.
    Jag kan förstå känslan av "misslyckande" om man får höra ett samtal från skolan, eller åter igen måste lägga plugget på hyllan. Men! Det betyder inte att du är dålig eller misslyckad!! Du har bara tillräckligt med saker som tar upp din tid just nu! Inte trivas eller må dåligt, känna oro och ängslan är tillräckligt för att inte riktigt orka just nu. Vidare med barn!! Det måste du looovaa mig att inte tvinga in dig i! Det ska komma av kärlek och allt har sin tid och mening. Det är ett 24/7 jobb som även om det ger massor av glädje och kärlek så blir man lätt ansträngd och får lägga sina egna behov åt sidan en aning. Även där så blir vi bara "äldre" innan vi skaffar oss barn!

    En sak är ändå klar! Du kan allt du vill! Det behöver jag inte känna dig för att säga. Viljan du har lyser igenom texten, försök strukturera upp ditt "virr varr". Fokusera på en sak i taget av det som känns mest relevant. Så fort någon av de andra punkterna kommer upp, skriv ner tanken och försök sen tänk att det "tar jag när jag avklarat den punkt jag har nu".
    Om du kanske inte kommer någon vart efter ett tag med en av dina punkter så växla till en annan så länge. Du kan hantera allt!! Heja!

  • Gladiator

    Känner det kommer bli lite svårt att bara ta en sak i taget måste nog skifta i alla fall just nu när jag måste söka jobb med.

  • Gladiator

    vet inte vad jag ska göra är hur mycket som helst som borde göras men är inte pigg alls i huvudet. Är rädd och stressad för studierna blir jag inte klar till jul kanske jag får börja om. Känns som lärarna slutar tro på en med när man försökt så många gånger nu.

Svar på tråden Ingen att prata med