Är du en samlare eller slängare?

jag skulle bli toookiiig på den mannen du har. jag slänger gärna ibland kanske för mycket *hmm*Du får säja åt honom att hyra ett skrot förrråd åt sig själv!

suck........ erkänner mej skyldig

men försöker röja mer och mer (haha nu lät det som jag bor i en loppis men så är inte fallet) jag är int så mega extrem som ts besriver men nog hamstrar man mye drit som kan vara bra att ha men som man aldrig kommer använda

Jag är definitivt en slängare. Jag rensar och rensar och rensar, för är det inte rent i lådor och skåp så får jag ångest.

Men sambons grejer har jag helt enkelt luskat lite i vilka papper och prylar som är viktiga för honom. De har jag lagt i kartonger och sen tvingat honom att rensa, men gamla kläder och sån skit slänger jag utan pardon.

Ska man vara sambo så måste man ju kompromissa. Han får ju helt enkelt rensa ur skräpet, din sambo. Det är inte svårare än så.

Jag försöker ju få honom att förstå genom att påpeka att skjortorna är minst 20 år gamla eller att tröjan är för liten, men då säger han bara "snälla, låt bli!" Du måste ha tolerans att vi är olika!" Dessutom är det han som äger lägenheten dit vi ska flytta, så jag har inte så mycket att säga till om känns det som. Man får helt enkelt ha det stödigt igen! Usch, detta kan göra mig helt sjuk, eftersom jag är så överdrivet hatisk mot småprylar och skit som ändå inte används. Dessutom är mycket från hans fd liv med exet.

Jag är en typisk slängare. Min sambo är nog mer åt samlarhållet, även om det inte är extremt på nåt vis.
Jag känner mig alltid bättre efter att ha rensat upp i garderoben t ex. Slängt kläder som jag inte använt på flera år osv.

Det har blivit att jag börjat rensa upp bland gammalt "skit" oftare sedan jag började läsa en bok om Feng Shui. Det ger en otrolig skillnad tycker jag.

När min sambo blir lite för kär i gamla trasiga t-shirts, gamla kartonger, och en massa annat skräp - så tvingar jag honom mer eller mindre att rensa upp.. Han har ganska svårt att få "tummen ur", men han säger själv att han mår bättre efter en "rensning".

Lycka till!

Jag är helt klart en "slängare". Här sparas inte på något i onödan. Har jag inte använt ett klädesplagg på ett år så kommer jag inte använda det nästa år heller. Likaså saker man inte använder åker iväg, till någon insamling eller liknande.

/Pernilla

Jag är en samlare och min man är en slängare. Han rensar ut saker när jag inte är hemma, eftersom jag har så svårt att slänga saker. Det kan kännas ok att lämna till insamling, men inte att bara slänga bort saker.

När jag inte vet vad det är som han har slängt så saknar jag det oftast inte. Försöker att kompromissa så mycket det går. Han får slänga lite och får spara lite.

jag slänger!! min man köper... om vi ska göra nåt, fiska eller grilla eller vad som helst, köper han genast MASSOR av knepiga saker som hör till... det är kul iofsig men jag gillar inte att ha alla prylar sen.

Jag är en samlare och har hittat en karl som är samlare *Gissa om det finns onödigt skärp hemmavid*

jag slänger allt! hehe, inte allt men mycket! min kille hade kläder som han inte använde sen några år tillbaka men han ville inte slänga de för "han kan kanske använda de nån gång" yeah right.... har i smyg slängt en massa kläder och andra saker han aldrig har på sig, killen har inte ens märkt att de är borta! hehe
Hans pappa är en riktig samlare.. han har t ex en sten! ja, ni läser rätt, en STEN han använde för 30 år sen för att slå sin första lax efter att han hade fiskat upp den sen har han kläder från gymnasietiden, skor, sladdar, kontakter, lampor, mm... som tur är så har han garaget och en del av källaren för sig själv, svärmor låter inte honom ta med grejer till resten av huset.... min kille ska inte få bli sån, det lovar jag

Jag har gått från samlare till slängare, men en dag kanske jag ångar mig!

Och min killes son är ännu mer extrem. Han är 14år och vill ha kvar ALLT från det att han var baby...bilbarnstol, nallar, teckningar, stenar. Jag menar, att ha 2 sådana människor kräver en hel villa fyllld av olika skräpsaker.

Hehe...jag är en samlare....blir GALEN på mig själv och ibland kan jag faktiskt få nåt ryck och bara blunda och kasta...men det är inte SÅ himla lätt att kasta ju... Men jag är samtidigt en sån som inte vill ha för mycket, köper inte saker bara för att köpa, jag känner att det räcker med hästgrejer, barngrejer etc och köper inte bara för att det är gulligt som vissa fast dom redan har tex 9 grimskaft redan, fast man kanske bara behöver 1-2 st... Men mitt mål är att kunna rensa bland grejerna så jag knappt har nåt kvar men det är SVÅRT!

Hmmm...jag är en samlare-helt klart..men inte såå farlig heller,rensar ju nog ibland
Men man kan ju behöva allt nångång

Hi, hi känner igen det här. När min man och jag flyttade till hus från lägenhet hade vi olika "högar" typ: kastas omedelbart, personligt värde (borde egentligen kastas men...) sparas definitivt.

Min "kastas" hög växte och krympte allt eftersom jag kastade och min man flyttade över samma grejjor till "sparas" högen - det tog ett tag innan jag fattade vad han höll på med!

Till slut fick vi gå egenom allt tillsammans och motivera kast eller släng, jag vet hade nog ett svagt ögonblick ; )
Iaf så fick vi bort en hel del till slut men fortfarande trots kompromisser osv kan jag bli "heligt" förbannad när jag hittar saker "som kan vara bra att ha" som sparas längst in i förrådet i tron att de inte ska hittas, även om de tar upp onödig plats välbehövd av annat!

Kram

Jag är nog både och, sambon är defenitivt samlare.
Sambon köper saker som han samlat på när han var liten, för att ha en samling igen. Sen när han väl sitter där med sin nya samling, kommer han på att det var ju inget att ha och så säljer han iväg sakerna igen. Jag blir galen på det ibland
Sen är han en klädsamlare också (som så många andra killar verkar vara)
Jag samlar i perioder tills jag kommer på mig själv, då åker allt och mycket mer ut fort som bara den. Det brukar hända några gånger om året och jag tycker att det känns så skönt efteråt, när allt onödigt är slängt.

Min moster har INGET bortstoppat i kartonger, utan det hon har det används...snyggt ordnat i pärmar eller så. Det hon inte använt i garderoben på ett år åker iväg...hon har iof inga barn men jag skulle gärna vilja kunna...men med ett antal barn kanske det inte går, fast det skulle nog inte funkat för mig iaf =)

Jag rensar ut ordentligt. Jag rensade våran klädkammare igår och det var hälften som försvann. Jag kastade ut 6 st svarta säckar med gammalt skit. Min man är nämligen duktig på att samla på sig. Det är bra att ha saker säger han när jag frågar. Men när han inte är hemma så passar jag på att rensa ut ordentligt. Man kan ju inte spara på allting.

Jag är en enorm samlare och min sambo är en slängare. Han kastar allt... så jag får ofta kolla igenom soppåsarna när han är klar eftersom han garanterat slängt nåt som är bra att ha...

Usch... får lite dåligt samvete när jag ser hur lite av sakerna i lägenheten som är hans. Får kanske göra som Jennelii... blunda och kasta!

Om man köper någonting så ska någonting annat ut. Så resonerar jag efter att ha läst boken "Rensa i röran" av Karen Kingston. Man mår inte bra av ha för mycket prylar, det är dyrt, jobbigt att städa och kan göra att man blir allmänt deppig. Ni som är samlare, läs boken och så förstår ni vad jag menar.
Jag älskar att gå på loppis men har med mig en kasse gamla prylar dit för att kunna ta med mig en kasse nya prylar hem. Det funkar superbra. Det känns viktigt att rensa ut mycket nu när bebbens nya saker ska få plats.