Hur mycket är egentligen "ok" att säga ifrån till dementa?

Precis och exakt lika mycket som man säger ifrån till en icke dement.

Särskilt då det handlar om saker som sker i nutid.

Du borde prata med din chef och be om handledning i hur ni ska bete er i liknande situationer. Bemötandet av dementa och framförallt om de är aggressiva är jätteviktigt. Man kan undvika och förenkla liknande situationer med rätt bemötande. Det är en svår situation att hantera.

Hur menar du att vi ska "undvika" situationen. Den här damen har en framlobs-dement som gör att hon blir aggressiv i en del situationer. Detta är inget vi kan undvika. Vi har valt att inte ge lugnande till henne eftersom hon då blir extremt trött så vi får försöka handskas med situationen. 

Hur menar du att vi ska "undvika" situationen. Den här damen har en framlobs-dement som gör att hon blir aggressiv i en del situationer. Detta är inget vi kan undvika. Vi har valt att inte ge lugnande till henne eftersom hon då blir extremt trött så vi får försöka handskas med situationen. 

Ni får kräva att man är två när man hjälper henne. Ni ska inte behöva bli skadade. Och klart man får säga ifrån även till dementa.

Många situationer när dementa blir aggressiva går att undvika eller underlätta om man som personal får utbildning i hur man ska agera. Många gånger förvärras aggressiviteten av hur personen bemöts (jag säger inte att du gjort fel i situationen du beskriver). Eftersom du ställer frågan hur mycket man får säga ifrån låter det som om ni skulle behöva handledning i hur ni ska agera.

Tips kan vara att gå demens ABC och även demens ABC + på nätet, samt kika på avsnitt om bpsd på nätet, detta handlar om bemötande vid demenssjukdom.

Jag fick dåligt samvete för att jag kanske sa ifrån för mycket? Vad tycker ni?

Tycker du ska kräva att få mer utbildning i hur du ska hantera situationer liknande denna. Att du ställer frågan visar ju att du inte fått tillräcklig utbildning i hur du ska agera för att känna dig säker på att du gör rätt.

Fast de där är inte sant, har fått utbildning men man ställs ju hela tiden inför olika situationer som man inte alltid kan ha svar på hur de ska lösas, hur mycket utbildning man än fått

Fast de där är inte sant, har fått utbildning men man ställs ju hela tiden inför olika situationer som man inte alltid kan ha svar på hur de ska lösas, hur mycket utbildning man än fått

Att du fick dåligt samvete handlar kanske om att du kände otillräcklighet i din situation?

Demens-ABC är bra, men räcker inte på långa vägar för att klara av att jobba med personer som har en fontallobsdemens. Det är en svår form av demens som gör att personligheten förändras och utåtagerande är vanligt. Jag håller med ovanstående att du behöver be din chef om både utbildning och kontinuerlig handledning!

Att "säga till" en person med demens är totalt meningslöst, det gör bara situationen värre och du kommer att känna dig mer frustrerad. Om hon hade kunnat skärpa till sig så hade hon gjort det. Troligen hade den här kvinnan hamnat i ett tillstånd av vanmakt och klarade inte av att hantera situationen.

Det man kan göra i en liknande situation är att ta det lugnt, försöka avleda beteendet och kanske försöka vänta lite med duschen om det går. Eftersom hon var nejbajsad förstår jag att det behövde åtgärdas men kanske hade du kunnat vänta några minuter. Gillar hon att man sjunger? Finns det något hon tycker om, som man kunnat prata med henne om? Du får ta bort hennes hand om hon borrar in naglarna, men använd lugna rörelser. Att be henne sluta kan tyvärr leda till mer aggressivitet.

Man kan INTE bemöta personer med demens som en icke-dement person, det vore ju helt galet. Du befann dig i en situation där du är den professionelle och du har ansvaret för att det ska fungera. Jag säger inte att det är lätt, men prata med din chef och be om stöd.

Tycker det är bra att du ändå reflekterar kring det som hände, och att du funderar på hur mycket som är OK att säga och göra. Du har ett jättesvårt, men viktigt jobb!

Det är bra att ni inte vill medicinera i onödan, men samtidigt ska ni i personalen inte behöva bli skadade. Om ni ska kunna "handskas med situationen" utan att råka illa ut själva, måste ni alltså få rätt stöd och handledning.

Tyvärr kunde jag inte ta bort handen då hon höll i mig

Tyvärr kunde jag inte ta bort handen då hon höll i mig

Om någon dement boende gör mig illa så säger jag inte att jag blir arg, jag säger att det gör ont. Då brukar det lugna ner sig. I övrigt kan jag låta lite bestämd, men aldrig visa mig arg. Arg och irriterad blir jag i huvudet, i tystnad. Det är ju inte dom som slåss och är våldsam, det är sjukdomen.

Jag arbetade med dementa i cirka fyra år innan jag började studera som läkare. Och vad jag tyckte hjälpte mig väldigt mycket framförallt var att möta dem som individer. Tillexempel så hade en man och en kvinna. Båda med frontallobsdemens. Men kvinna som satt i rullstol var extremt våldsam och sexuellt "aktiv" kan vi säga. Hon skadade både personal och boende och sigsjälv. Där hjälpte inga ord inte heller att prata. Det enda var att vi tvångslade henne i sängen så hon inte skadad sig själv eller andra. Detta var sagt av vår chef efter flertal incidenter. Mannen räckte det att vara bestämd mot. Han kunde resa sig upp skrika och slå speciellt under dushar. Vi brukade säga ifrån väldigt bestämt. Sätt dig ner nu det räcker. Och han lyssnade. Andra får man locka lite mer med och en del är det bara att bita ihop och göra jobbet snabbt som tusan. Jag tror det är väldigt individuellt. Dock skulle jag aldrig stå och skrika på en boende men höja rösten säga till bestämt är okej. Jag tror på att hitta sätt som fungerar. För ärligt vilken människa vill ha avföring kletad överallt eller inte ha dushat på flere veckor? Om de inte var sjuka hade de aldrig accepterat det. Så bara prova vad som funkar individuellt och gör det.

Så länge det ligger inom gränsen för hur man behandlar en annan människa

Framlobsdemenserna kan ju vara väldigt oberäkneliga och aggressiva. 

Att bli arg är lite som att blir arg på ett spädbarn. Meningslöst. Det ger ingenting. De förstår oftast inte ändå. Avleda avleda avleda är det som gäller. Alltid avleda.