Hjälp med bonus funderingar

Ja, det har min sambos dotter också sagt. Inte nyligen, men för ett par år sedan när hon var under 8 så hände det att hon sade liknande saker. Tror att det är en ganska naturlig önskan från barn som "flänger" fram och tillbaka mellan två föräldrar. 

Hej

Jag kom in i bonus liv när hon var strax över ett år. Bara några dagar efter att drama flyttat isär. Hon VET att de bott ihop men har inga minnen av det. Jag och bonus klickade från första stund och jag har alltid varit en självklar del i hennes familj. Jag har bott med henne sedan hon var två ungefär.

Även hennes mamma träffade en ny direkt.

När bonus var i femårsåldern minns jag ett tillfälle när hon sa " pappa- kan inte du o mamma bo ihop igen?" Hennes pappa svarade ungefär att "fast då hade ju nu (jag) och xx (hennes mammas nya) nog blivit ledsna". Då undrade hon lite varför och vi förklarade att om pappa flyttade ihop med mamma kunde de inte bo med hennes bonusföräldrar. Det hade hon inye riktigt tänkt på. Hon hade dock en lösning på det och det var att ALLA bodde tillsammans :D

Hon sa inte detta för att hon ville ha ut mig ur sitt liv, jag tog det inte överhuvudtaget som ngt sådant. Men det är hennes mamma o pappa. Och det är inte så konstigt att hon ville ha sin pappa i sitt liv på heltid... Den enklaste lösningen på det var ju - flytta ihop..

Jag tror din bonus funderingar är fullkomligt normala. Och att de egentligen inte har ngt med DIG att göra. Eller att han vill att mamma o pappa ska bli ihop heller för den delen. Men hans längtan efter att ha pappan där oftare kom i uttryck såhär. I ett barns huvud så kopplar inte alltid trådarna som i en vuxens person. En önskan att mamma o pappa skall bli ihop - finnas alltid - är ofta helt enkelt en önskan att ha sina föräldrar alltid, att inte behöva längta efter den andra föräldern, att de skall träffas varje dag. DET är önskan, inte att mamma p pappa skall bli ett par o lämna sina nya. :)

Åh vad skönt! Tog det inte som att han vill ha ut mig ur sitt liv, men var orolig att mamman sagt något om att; 'vore det inte roligt om mamma och pappa bodde ihop'.
Tycker inte det är något ett barn ska behöva ta ställning till så, men då kan jag släppa det som en normal fundering Tack så mycket!

Min killes barn är 8, men han har umgänge med barnet så fort han är hemma ifrån arbetet. Blir cirka varannan vecka 3 - 4 dagar. Men vi kan stöta på när killen har semester och barnet ska bo hela veckan hos oss att när barnet börjar sakna sin mamma så vill barnet att mamma ska komma dit och hälsa på, äta middag och ha mysstund med oss framför tv, men enligt barnet så hade det bästa varit om dom hade flyttat ihop igen. Vet att barnet en gång tyckte att alla vi kunde bo ihop.
Saken är den att min kille skiljde sig ifrån sin före detta när barnet var 1½ - 2 år så barnet har inga direkta minnen utav att dom bodde ihop.
Men vi tolkar det som att det är en saknad utav sin mamma som gör att barnet börjar tänka i dom banorna samt att barnet ser att hans pappa och jag kan bo ihop så varför kan inte barnets mamma också bo med oss.

Det är väldigt, väldigt vanligt.

Min bonus vill helst att jag o pappan ska flytta ihop med mamma. Haha

Är man 5 år, så har man massor av egna funderingar- inte minst påverkas man av sina vänner och dagiskompisar, man börjar se lite omkring och jämföra sig med andra...

Så dessa funderingar är helt normala, antagligen inget mot dig och mamman behöver inte heller vara inblandad där. Så ta inte illa upp. Barn är ett eget folk.