Ledsen i min barnlängtan

Du är verkligen inte ensam, vet precis hur du känner dig.. Här har du en till!

Kan bara hålla med dig, jag blir så j*vla arg när jag hör gravida klaga, speciellt en vän!!

Själv har jag haft två missfall och är just uppe i ivf karusellen.. Ett misslyckat försök, två kvar...

Åh:( va tråkigt att det händer dig och alla andra som verkligen vill! Men ge inte upp! Tänk positivt ( lättare sagt än gjort) såklart men det kommer ge med sig! Har flera vänner som haft svårt men till slut banne mig har det blivit bebis! Måste varajättejobbigt att höra andra klaga, men härda ut. Tänk positivt och stressa inte upp dig för mycket. Kroppen har en duktig tendens att känna av sånt och det kommer aldrig något gott ur det. Önskar dig ALL lycka!

Vet vad du menar, det är nästan värre när det är ens vänner, de vet ju lite av det vi går igenom, lite förståelse vill man ju gärna ha av sina vänner, de förväntar sig det av mig...

Önskar dig verkligen ALL lycka med nästa försök Kram

Hej.

Lider med dig och känner igen mig i det du beskriver. Situationen vi befinner oss i är oerhört tung och svår att bära. Vi lever i en ovisshet och har inga garantier. Jag kan dock bara förmedla att oavsett om vi lyckas eller inte så blir livet lättare, glädjen kommer tillbaka och vi kan befinna oss i barnsammanhang utan att det gör ont. Tillåt dig att ha och känn de känslor du har, men försök också finna glädje i vardagen och ha förtröstan om att det blir bättre.

Kram och lycka till.

Ja precis, de är verkligen jobbigt!!

Ibland har man lyckats klättrat upp några steg på stegen o de känns bra ett tag, så dyker det upp ultraljud/magbilder på nyhetsflödet på fb instagram m.m som sina vänner/bekanta lagt ut o så sjunker man ner o är på trappsteg ett igen!! Man blir så ledsen! Hela 2014 har vart ett skit år för mig o sambon, hoppas verkligen att år 2015 förgyller vårt liv <3

Beklagar de som hänt dig med, detta borde inte få hända!!!

Känner exakt så nu, känns som om jag gör vad som helst bara det kommer lite bra nyheter.
Hade äntligen fått tid på sjukhuset för att börja utreda vi skulle dit 9 januari, man skulle vara blödnings fri och innan ägglossning.Två steg fram =)
Nu är min mens 16 dagar försenad så måste boka om vilket kan betyda ca 3 månaders väntetid... kändes som ett slag i magen 10 steg tillbaka =(. 

Min svärmor är jätte skrockfull (vet inte om det stavas så?), och hon har en massa "tips" de börjar låta bättre och bättre, nästan så jag kommer börja testa dem.

Jag hoppas oxå 2015 blir ett bar år för er, och att eran önskan slår in

Hej!

Du är inte ensam om att må sådär. Jag känner precis likadant, vet inte vad jag ska ta mig till. Känner att jag snart inte orkar bära sorgen själv!

Kram

Jag kan bara instämma. 2014 har varit ett jäkla skitår (bortsett från det enda bra som var vårt bröllop då). Tre misslyckade IVFer det senaste året varav ett ett tidigt missfall. Känns som att jag bara sjunker djupare när alla jämngamla vänner omkring mig "avancerar" uppåt och får barn. Förstår inte hur jag ska orka mig igenom den här prövningen, för barn bara måste vi få, på något sätt.

Har ni andra några knep för att överleva? Hur tänker ni när allt känns svart?

Här har ni en till! Efter ett och ett halvt års försök känns det bra hopplöst. Vi har fått diagnosen oförklarlig barnlöshet och står i kö till ivf nu. Hoppas på att kunna köra igång i februari/mars.