hund längtan

Jag har under hela min barndom haft hund och fick ta bort min älskade vän för 3 år sedan. Hund längtan är enorm och jag Vet inte hur jag ska orka stå ut.

Varför jag inte kan skaffa hund?

Jag har alla odds emot mig, mammaledig som ska söka jobb en sambo som har jobb men är behov av nytt då projektet snart är slut.

Två barn 5 och 1 år. Ser gärna att barnen är äldre så energin och tiden finns ordentligt.

bor i lägenhet och ska börja spara för husköp då vi i nuläget bor i en 3:a, alltså behov av större.

+ att min sambo har en väldigt speciell syn på vad för hund han vill ha.. Den ska bita i händerna, hoppa när han kommer hem, hälsa på alla och ja de finns mer saker han vill som inte jag vill.

Jag vill lära hunden att inte bita i händer, kläder (dels för att de är en självklarhet för mig och för att hunden ska kunna leka med barnen)

Hoppa? Nejnejnej jag vill absolut inte ha en hoppig hund som hoppar upp på allt och alla och jag förstår inte hur han kan vilja det?!

Jag vill även träna hunden att hälsa när jag godkänner det eller personen vi möter, hunden får gärna vara obrydd mot främlingar.

Jag har pratat och pratat med sambon som inte alls har hundvanan som jag har och jag tror att med lite mognad så kan även han bli redo för hund i framtiden ?

Så här går jag med hundlängtan till djupet av mitt hjärta men jag känner att allt är emot mig, avundsjukan skriker när jag ser min bror och hans fru skaffa två hundar när de knappt har tid för sina tre barn. De bor i en liten 4:a och brodern jobbar medan frun arbetar 100% de har som tur är hennes pappa som tar ut hundarna på dagtid men de tycker en lång promenad är 30 minuter!!!

Så nu känner jag mig som en trotsig 3 åring som bara vill skrika. För jag vill så gärna ha en fyrbent vän jag vill så gärna gå ut och gå i regn och rusk, snöstorm och iskalla mornar. 1 timme till 3 timmar jag vill köra efter sök, agility, kurser ja allt. Jag vill så gärna spendera så mycket tid och energi som jag bara kan men jag vet att läget inte är här ännu på flera år. Men jag går sönder när jag ser min brors hundar och kärleken i deras ögon och all tid och energi de inte får :(

Någon mer som har hundlängtan men precis som jag inser att läget är många år bort :( ?

Dexter dot com

Äldre 29 Dec 06:09

#1

Varför lånar du inte din brors hundar och ger dom lite tid och aktivering alt erbjuder dig att vara hundvakt åt andras hundar när det passar?

Mammablå

Äldre 29 Dec 17:42

#2

Vi bor 6 mil ifrån varandra och när vi är där har ju jag mina barn att ta ansvar för men jag brukar ta kvälls turen när vi sover där för att jag har svårt att sova när jag vet hur lite rörelse de får.

De är 5-10 minuters promenader de är vana vid. Och jag försöker som sagt prata med de men de tar inte åt sig och viftar bort med att de minsann går 5 km med de varje kväll men de har aldrig hänt när jag eller någon annan är där och jag vet att de ljuger för att slippa höra mitt prat och mer kan jag inte göra. De har tänkte att deras små hundar inte behöver mer motion :/ men trotts kiss och bajs inne ibland så förstår de inte eller de vill inte helt enkelt..

Boxarberta

Äldre 1 Jan 14:39

#3

Åhh jag är i exakt samma sits!!! Har haft min hund i 7 år som senaste tiden bott hos min mamma då han trivdes bättre ute på landet än i stan. Han flyttade till himlen för några månader sedan och min hundlängtan är ENORM! Det är i stort sett det enda jag tänker på.

Min sambo är lika sugen som mig men problemet är att vi har lixom inte tid. Båda jobbar heltid, jag har tänkt börja studera inom 6 mån och fritiden fylls upp av gymträning dagligen i stort sett.

Hur ska vi ha tid?! Kan man köpa hund och redan från början sätta den på hunddagis på arbetstid? Det känns inte rätt. Men hur har man tid med hund när man jobbar heltid?

Samtidigt så känns mitt liv inte "fullständigt" utan hund... Jag är djurmänniska rakt igenom då jag alltid haft hästar och hund, nu är det så tomt! :(

Mammablå

Äldre 1 Jan 15:08

#4

Boxarberta skrev 2015-01-01 14:39:08 följande:

Åhh jag är i exakt samma sits!!! Har haft min hund i 7 år som senaste tiden bott hos min mamma då han trivdes bättre ute på landet än i stan. Han flyttade till himlen för några månader sedan och min hundlängtan är ENORM! Det är i stort sett det enda jag tänker på.

Min sambo är lika sugen som mig men problemet är att vi har lixom inte tid. Båda jobbar heltid, jag har tänkt börja studera inom 6 mån och fritiden fylls upp av gymträning dagligen i stort sett.

Hur ska vi ha tid?! Kan man köpa hund och redan från början sätta den på hunddagis på arbetstid? Det känns inte rätt. Men hur har man tid med hund när man jobbar heltid?

Samtidigt så känns mitt liv inte "fullständigt" utan hund... Jag är djurmänniska rakt igenom då jag alltid haft hästar och hund, nu är det så tomt! :(

Jag är ju den typen som inte anser att man ska skaffa sig hund om man känner att tiden inte finns. För finns inte tiden så finns inte heller energin och då blir de aldrig bra. Sen kan man ju få energin när man har hunden hos sig. Men jag behöver känna att jag verkligen kan ge hunden 100%. Men de jobbiga är att ingen verkar tänka som jag utan tänker att hunden ju klarar sig fint ändå.. så länge hunden inte är aggressiv så tror de att Allt är lugnt... :/

Och det är så jobbigt för ingen förstår problemet utan säger bara "men vill du ha hund så skaffa dig en" men riktigt så enkelt är det ju inte. Inte för mig iaf

Boxarberta

Äldre 2 Jan 04:33

#5

Mammablå skrev 2015-01-01 21:08:31 följande:

Jag är ju den typen som inte anser att man ska skaffa sig hund om man känner att tiden inte finns. För finns inte tiden så finns inte heller energin och då blir de aldrig bra. Sen kan man ju få energin när man har hunden hos sig. Men jag behöver känna att jag verkligen kan ge hunden 100%. Men de jobbiga är att ingen verkar tänka som jag utan tänker att hunden ju klarar sig fint ändå.. så länge hunden inte är aggressiv så tror de att Allt är lugnt... :/

Och det är så jobbigt för ingen förstår problemet utan säger bara "men vill du ha hund så skaffa dig en" men riktigt så enkelt är det ju inte. Inte för mig iaf

Jag håller med dig. Det är det vi diskuterar fram och tillbaka här också. Samtidigt så undrar vi när man någonsin kommer ha den tiden en hund verkligen förtjänar. Just nu är vi vanliga sambos utan barn så nu borde vi ha mer tid än i framtiden. Vi har funderat på att skaffa en ras som inte är så krävande. En ras som klarar sig med långpromenader och lite mer normal aktivitetsnivå med tanke på framtid ev barn son också tar tid o så men det är svårt...

Jag är jätterädd att få en hund som blir understimulerad eller kräver mer än vad vi kan ge den. Min hund fick problem med ryggen och ville lixom inte med ut på långpromenader eller löpturer längre. Han blev understimulerad stressad och därefter aggressiv. Så hemskt! Men hos mamma på landet kunde han springa lös och ta allt som han själv ville och det mådde han kanon på därför fick han flytta dit.

Vår fritid kan vi ju reglera efter hundens behov, släppa på vår gymträning och lägga mer på hunden. Men jobba heltid måste vi ju göra ett bra tag framöver. Jag tycker inte att det är några problem att lämna sin hund själv några timmar om dagen, förutsatt att den har sällskap av annat fyrbent kompis helst hund och att den är tränad och klarar av det. Men 9 timmar om dagen känns inte schysst...

Hur bra har en hund det på hunddagis egentligen..?

Mammablå

Äldre 2 Jan 11:29

#6

Boxarberta skrev 2015-01-02 04:33:57 följande:

Jag håller med dig. Det är det vi diskuterar fram och tillbaka här också. Samtidigt så undrar vi när man någonsin kommer ha den tiden en hund verkligen förtjänar. Just nu är vi vanliga sambos utan barn så nu borde vi ha mer tid än i framtiden. Vi har funderat på att skaffa en ras som inte är så krävande. En ras som klarar sig med långpromenader och lite mer normal aktivitetsnivå med tanke på framtid ev barn son också tar tid o så men det är svårt...

Jag är jätterädd att få en hund som blir understimulerad eller kräver mer än vad vi kan ge den. Min hund fick problem med ryggen och ville lixom inte med ut på långpromenader eller löpturer längre. Han blev understimulerad stressad och därefter aggressiv. Så hemskt! Men hos mamma på landet kunde han springa lös och ta allt som han själv ville och det mådde han kanon på därför fick han flytta dit.

Vår fritid kan vi ju reglera efter hundens behov, släppa på vår gymträning och lägga mer på hunden. Men jobba heltid måste vi ju göra ett bra tag framöver. Jag tycker inte att det är några problem att lämna sin hund själv några timmar om dagen, förutsatt att den har sällskap av annat fyrbent kompis helst hund och att den är tränad och klarar av det. Men 9 timmar om dagen känns inte schysst...

Hur bra har en hund det på hunddagis egentligen..?

9 timmar om dagen är ju ren djurplågeri, jag vet inte hur bra hunddagis är men jag har nog hört både gott och ont om de :) men tror att de är värt om man jobbar så mycket och inte har någon annan som kan hjälpa till med hunden :) kolla upp olika hunddagis runt i kring dig och gå på marknad brukar funka tror jag

Dexter dot com

Äldre 2 Jan 14:01

#7

Boxarberta skrev 2015-01-02 04:33:57 följande:

Jag håller med dig. Det är det vi diskuterar fram och tillbaka här också. Samtidigt så undrar vi när man någonsin kommer ha den tiden en hund verkligen förtjänar. Just nu är vi vanliga sambos utan barn så nu borde vi ha mer tid än i framtiden. Vi har funderat på att skaffa en ras som inte är så krävande. En ras som klarar sig med långpromenader och lite mer normal aktivitetsnivå med tanke på framtid ev barn son också tar tid o så men det är svårt...

Jag är jätterädd att få en hund som blir understimulerad eller kräver mer än vad vi kan ge den. Min hund fick problem med ryggen och ville lixom inte med ut på långpromenader eller löpturer längre. Han blev understimulerad stressad och därefter aggressiv. Så hemskt! Men hos mamma på landet kunde han springa lös och ta allt som han själv ville och det mådde han kanon på därför fick han flytta dit.

Vår fritid kan vi ju reglera efter hundens behov, släppa på vår gymträning och lägga mer på hunden. Men jobba heltid måste vi ju göra ett bra tag framöver. Jag tycker inte att det är några problem att lämna sin hund själv några timmar om dagen, förutsatt att den har sällskap av annat fyrbent kompis helst hund och att den är tränad och klarar av det. Men 9 timmar om dagen känns inte schysst...

Hur bra har en hund det på hunddagis egentligen..?

Det finns bra och dåliga dagis men det är svårt att få en plats på dom bra dagisen och valpen bör vara minst 6 månader innan den skolas in så dom 4 första månaderna måste man vara hemma alt ha en dagmatte. Många hundar fixar inte stressen på dagis hur bra dagiset än är och en 6 månaders som kanske inte är riktigt ensamhetstränad och rumsren har det nog allra bäst hos en dagmatte. Personligen tycker jag dagmatte är bättre då det oftast är en lugnare miljö och hunden får mer uppmärksamhet än på dagis där det oftast är mycket vila i boxar/rum ensamma och promenaderna sker i sällskap av 4-6 hundar till.

Boxarberta

Äldre 4 Jan 03:21

#8

Jag känner mig väldigt skeptiskt till hunddagis. Har läst om många som är missnöjda och det kan inte va kul för hunden att sitta i ett/rum inhägnad hela dagen. Min förra hund hade INTE gillat det. Men det borde absolut finnas både bra och dåliga som ni säger :) Dagmatte borde vara absolut det bästa!

Det känns däremot fel att köpa en hund och lämna den hos någon annan som i stort sett ska spendera mer tid med hunden än oss själva. Varför skaffar man då hund om någon annan endå ska ta hand om den... Oavsett dagis eller dagmatte.. Det är där vi har fastnat... :(

hund längtan

INNEHÅLL