foglossning from hell! deppigt!

Vet att det finns många därute med fogproblem under gravidotet. Vore skönt att dela tankar..någon?

Jag har foglossning jag med! Nu är jag 37+3 så snart kanske jag blir av med allt!
Började tidigt i graviditeten typ v.10 eller något och när jag var i v 25 så kunde jag, som du beskriver, knappt komma upp ur sängen. Hatade verkligen allt just då! Men vändningen kom när min sambo tog mig till hans kiropraktor (som har erfarenhet av gravida) och påbörjade behandling. Det må ha kostat en hel del eftersom det inte går under landstinget men det var det värt! Har kunnat röra på mig i alla fall, kanske inte lika mycket som innan men allt är ju bättre än att ligga i sängen med smärtor som gör att man knappt kommer upp.
Något som även hjälpte mig var att sluta tro att jag kunde göra allt som innan och börja hitta nya rutiner.

Skönt att du hittade nått som passar dig. Vet inte om jag vågat gå till kiropraktor då min erfarenhet är att de bänder och knäcker m.m. eftersom jag redan har sån smärta hade jag nog inte låtit nån annan ha kontrollen över den och vrida å ha sig. Skönt att du är så nära bf nu.. har du varit sjukskriven, haft kryckor m.m?

Hade foglossningar sen v 10 och kunde inte gå utan hjälp från v 16, hamnade i rullstol i v 22-23. Jobbar inom lantbruket så fick gå hem v 16 och det jobbigaste med allt var egentligen att ställa om sig psykiskt att jag inte kunde göra någonting! Från att vara fysiskt aktiv runt 12 timmar om dagen till att inte ta sig mellan soffan och toaletten utan hjälp av sambon...

Fick hjälp genom akupunktu hos sjukgymnasten och blev lite bättre runt v 30 så jag åtminstånde kunde gå hemma. Nu har jag en son som snart är 4 månader och har inte haft ont alls sen förlossningen. Men jag har inte glömt hur fruktansvärt ont jag haft och hur psykisk jobbig omställningen var. Men det går över! :) Jag överlevde nog mest tackvare min underbara sambo som lyssnade på mitt eviga gnäll ;)

Hej! Har inte haft riktigt lika stora problem som du (har sluppit kryckorna) men ändå haft rejäl foglossning som hindrat mig från all aktivitet. För min del var det värst just runt dom veckorna du är i nu. Det började runt vecka 20 och höll i sig några veckor framåt. Dom sista veckorna har det dock varit mycket bättre! Är nu i vecka 32. Visst känner jag av det men nu kan jag faktiskt ut och gå en kortare promenad. Halleluja! =) Det jag ville få fram här är att det inte är ovanligt att det är värst i mitten av graviditeten och sen blir bättre (jag hade det likadant med barn nummer 1). Tror att hormonnivåerna av relaxin (som löser upp lederna) är som högst i mitten av graviditeten. Så jag ska hålla tummarna att det blir bättre för dig också, även innan barnet är ute! 
Mitt bästa tips annars är att vila. Jag vet, det är dötråkigt! Men det funkar oftast bäst! =)

Kryckor var nästan i behov innan jag gick. Jag var som du inte direkt villig att gå dit men gav det ett försök efter att varit där för rådgivning. Att knäcka gör inte alls ont utan låter bara hemskt. Och idag är jag så glad att jag av vågade, hade nog inte klarat mig men den smärtan länge till rent psykiskt.

Som tur är så har jag pluggat på distans så har inte drabbats av att inte kunnat röra mig så mycket. Så har kunnat vila en hel del, vilket nog hjälpt en del med.