Barn i vardagsrummet

Vardagsrummet är nog där man normalt sätt umgås, men det finns inget som säger att man måste det. Jag hade nog tyckt att det var lite konstigt att komma hem till någon där umgängesrummet var någons sovrum, men å andra sidan har vi duschen i köket så jag ska väl inte säga så mycket. Man inreder sitt hem som det passar en själv!

Ser inte helt vitsen med det, ur vår familjs synvinkel. Vi har ett traditionellt inrett vardagsrum med soffa, tv etc och det utnyttjas i lika stor del av barnen, deras vänner, de vuxna och vuxna vänner. Vi har inga problem att samsas om utrymmena (kanske för att vi har stort?) och att låta barnen ta plats utan särskilt hänvisade områden.

Vi har vardagsrum som vardagsrum men fick däremot reaktioner från många när vi gav sonen det största sovrummet och tryckte in vår dubbelsäng i ett litet sovrum. Det är mer eller mindre bara sängen som får plats. Men vi prioriterade att han skulle ha mer lekyta :)

Personligen ser jag vardagsrummet som ALLA familjemedlemmars allrum och att den bör anpassas efter alla familjemedlemmars individuella behov samt hela familjens samlade behov av gemensamt umgänge.

Hur kommer det sig att hans behov av lekyta är större än ert behov av att röra er över huvud taget i ert sovrum? Leka kan man ju göra överallt. Röra sig i sitt egna sovrum kan man bara göra på ett enda ställe.

Fick ni reaktioner på det?

Så har jag haft i många år, vuxensovrummet är mini med enbart säng och barnrummet är stort.
Ingen som lyft på ögonbrynen för det.

För mig är det en självklarhet att hans lekutrymme är viktigare än att vi ska kunna göra morgongympa på golvet i vårt sovrum :)

Vi har plats med en byrå och en matta och säng och mer än så behövs inte.

Jag uppskattar inte att ha lego, spelkulor eller annat smått liggande i hela hemmet, men nu har han ett bra stort rum för det :)

Självklart är han med oss i övriga hemmet och gör grejor också. Men det mesta leksaker brukar stanna på rummet.

Vardagsrummet är nog det rum som används mest av oss. Även när jag bodde själv.

Det hade inte varit en lösning för oss och jag hade nog inte känt mig bekväm att hälsa på någon där varfagsrummet varit ett privat rum.

Kul idé! Och tufft att ni gjorde er egen lösning för er familj.

Håller med om att er son behöver ett stort rum än ni. En vuxen sover ju bara i sitt rum, varför är det nödvändigt att ta det största rummet till det? :)