Start av provera/pergotime eller annan behandling 2015

Hej!

Jag ska också börja äta pergotime snart, väntar dock in mensen bara.

Fick min diagnos i november efter att vi försökt till och från i ett år.

Vi har barn sedan tidigare, så den enda utredningen vi gjorde var på mig, där läkaren konstaterade PCO-S .

Okej! Vad kul att följa er på resan :)

Jag är inne på tredje omgången puregon sprutor. Jag har konstaterad PCO och nu kämpar vi mot vårt första barn.

Välkommen hit! :)

Jag har gjort detsamma, försöker med första barnet. Fick väldigt oregelbunden och gles mens helt plötsligt (hade försökt i åtta månader och fått ett missfall)

Fick då Provera, åt det i tre månader, och imorgon tar jag min sist tablett på min första kur med pergotime.

Har tydligen lite "för mycket" ägg och väldigt stora äggstockar. (Vad det nu innebär!?)

Har iaf inte fått nån konstig biverkning av nån av tabletterna.

Ska tillbaka till gynekologen för VUL och blodprover. Ska då ta blodprover på hiv och hepatit inför ivf-sökning.

(Bor i Norge)

Hoppar gärna in här då det verkar vara fler som har pco som jag här.
Var idag på VUL för att se hur min första gång med Pergotime hade fungerat. Det hade inte gjort något alls, hon trodde inte på någon ägglossning från detta denna månad :( Mycket tårar idag, men måste nog få bryta ihop totalt för att sen kunna samla ny energi och ta nya tag.

Ska ändå lämna in blodprov och sedan se om jag får egen mens (vilket jag inte tror) annars börja om med Provera och sedan antingen dubbel eller trippeldos nästa gång. Men tyvärr blir det en del väntan innan dess då jag skall vänta till dag 35 och se om egen mens kommer, sedan tar det ett tag från att man börjar med Proveran tills att mensen kommer. Hoppas hoppas det ska fungera!

Har ändå fått en remiss skickad in för IVF i Göteborg och har fått hem bekräftelsen om att de mottagit den så det är i alla fall klart :)

Hur fungerade provera på er? Jag skippade den då jag fick en liten blödning så de sa att jag kunde köra på med pergotime direkt. 

Jag håller tummarna för dig!

Tråkigt att pergo inte gav någon effekt första gången. Men har hört att det är rätt vanligt, en del är ju mer stimulerade än andra. Det går säkert bättre på nästa kur! 

Jag lämnade blodprov idag, för att mäta progesteronet. Blir spännande att se vad de säger kring det. Men jag försöker att inte ha några stora förhoppningar. Det är dock sjukt svårt! Känns som att vi gjort allt rätt, och sonen blev ju till snabbt. Men samtidigt känner jag inga som helst symtom på en graviditet heller så skulle bli väldigt chockad om det visade sig att det blev något nu! :/

Hej!
Jag känner så väl igen vad du berättar. Jag skriver ner min historia med hopp om att du orkar läsa annars får du strunta i det Jag och min sambo har en son som föddes i November 2010, vi skyddade oss inte och sa blir det så blir, alltså blev han till utan problem. I April 2012 startade vi med syskonförsök med hopp om att få ett syskon våren 2013 men månaderna gick och inget hände. I februari 2013 sökte jag hjälp och fick tid i början på Mars. Han tog prover och gjorde en gynundersökning men allt var som vanligt. Min sambo blev skickad att lämna spermaprov och jag fick en remiss till kvinnokliniken, tyvärr så dröjde det ända till september innan jag fick en tid. Väl där gjordes nya prover och en gynundersökning där läkaren konstaterar att jag har pco men jag är varken överviktig eller har oregelbunden mens. Jag visste inte vad det var, samtidigt som jag blev ledsen och besviken blev jag också arg för att den andra läkaren inte konstaterade detsamma. Han kom fram till att jag skulle prova pergotime med start i oktober 2013. Jag tog pergotime i tre månader för att sedan vila en månad mellan nästa tremånadersperiod. Månaderna fortsatte att gå och jag mådde sämre och sämre och längtan påverkade mig fruktansvärt mycket. När andra tremånadersperioden kom var vi framme i maj 2014, här nådde jag en gräns och bara kände att jag vill ge upp allt. Slutet av månaden närmade sig och mensen skulle komma, jag blev irriterad för att den inte kom men vågade ändå inte testa eftersom jag visste att det inte var något men till vår stora förvåning var jag gravid, äntligen. Vi grät båda två och var så lyckliga. Jag vågade knappt tro det och var väldigt orolig. I vecka 7 gjordes ett ultraljud och vi fick se ett hjärta slå jag ville så gärna slappna av men var fortfarande väldigt orolig men veckorna går och äntligen r vi i vecka 11 och ett ultraljud till ska göras och allt såg ännu en gång bra ut så nu kunde vi äntligen få berätta för vår son som längtar massor efter att få bli storebror. Veckorna går och dagen för inskrivning har kommit jag är i vecka 14+ 3, min oro har kommit åter igen och jag har haft lite ont i magen samt en blödning. Jag är övertygad om att något är fel samtidigt som jag hoppas att jag har fel. Bm försökte hitta hjärtljuden men fann inga, jag blev skickad till ultraljud eftersom jag var så orolig. Vi stiger nervöst in i rummet och jag lägger mig på britsen tyvärr så var min känsla rätt, fostret hade dött i vecka 11 och benen slogs åter igen undan på oss. Jag blev skrapad fredagen den 8/8 och nu var det bara att invänta mens igen. Fy vad hemskt denna resa är, jag trodde aldrig för mitt liv att vi skulle behöva gå igenom detta och hela hösten mår jag jättedåligt och känner ännu en gång att orken håller på att ta slut. Jag ringer kk och han säger att vi går vidare till nästa steg efter jul fram tills dess tog jag pergotime i ytterligare tre månader. Nu är vi alltså inne på nästa steg vilket innebär att vi ska gör en inemination. Jag sprutar med Gonal-f och väntar otåligt på att jag ska få ta ägglossningssprutan med hopp om att det ska ske nästa vecka.

Hoppar in här jag med om det är ok.

Har försökt få nr 1 sedan augusti 2014, märkte fort att nått inte stämde pga oregelbundna/uteblivna cyklusar. Fick gå övet huvet på min fastläkare (bor i norge) eftersom hon inte ville göra något förens det gått ett år, så jag gick till privat gynekolog och fick konstaterat pcos.

Har nu hunnit med en enkel kur pergotime utan effekt, ingen äl, är nu inne på min första dubbelkur samtidigt som jag äter novofem till dag 16, är på dag 13 nu, och haft positiva äl-test tre dagar i rad så vi får se om något lyckas ramla loss och fastna den här cyklusen.

Kan också säga det att jag är 28 år, normal vikt och visste inte vad pcos var förens två månader sen :P