Min son med ADHD hemskickad från skolan.
Hej!
Jag vet inte hur det funkar eller vad för rättigheter som gäller men jag börjar fundera ibland på hur det egentligen får gå till i skolan osv.
Min son är 7år, går i första klass och har Adhd. Han kan vara hyper, stressad, impulsstyrd, kravkänslig.. Ja, allt vad nu denna diagnosen kan innehålla och på detta har han väldigt svårt att förklara hur han känner. Han kan inte riktigt hitta orden eller prata lika bra som andra barn i hans ålder och blir han frustrerad, då är det borta nästan helt.
Han har vid ett flertal tillfällen blivit "hemskickad" från skolan. De har ringt och sagt att de kan inte ta hand om hnm, och vet inte vad de ska göra, som om de är handlingsförlamade. Jag har alltså fått ta ledigt från jobbet vid flertal tillfällen för att hämta vår son, för att vara med under skolans gång eller för att följa med ut på utflykt. De säger att "vi vill inte ta risken att ta med hnm på utflykt om han ska vara såhär"...
Vad ska man göra? Jag vill inte att min son ska hamna utanför för att han har svårigheter, att han inte ska få gå till skolan eller följa med på utflykter med sina kompisar. Vad tror de att det leder till egentligen? Att det skulle bli bättre? Att han inte skulle känna utanförskap och misslyckad? Han kämpar varje dag, att sitta i klassrummet, att göra det han ska, han hittar andra sätt att få ut sin frustration, som att bita sönder pennor, sina tummar eller spänner hela kroppen/skakar.
Åtgärdsplan är gjord. Det funkar tydligt inte. De vill inte att han ska byta skola, för de ska "klara av hnm"... vilket tydligen inte är fallet...
De tjatar om medicinering, vilket vi vill vänta med då vi vill satsa på pedagogiska insatser FÖRST.
Att han blir hemskickad från skolan kan vara allt från att han sprungit runt i klassrummet för mkt, rivit sönder en teckning, dragit ned jackor i omklädningsrummet eller varit för högljudd. Detta är givetvis inte ok, jag säger inte att det är det, men, kan de verkligen inte hantera detta själva?
hur blir det när han förstår en dag att "om jag gör såhär, då ringer de (tex) mamma och då kommer hon att hämta mig!"
Ser de verkligen inte den spiralen? Är folk så obenägna att tänka framåt? Det är inte första ggn det har kommit ett barn med svårigheter till en skola...
Sist var en riktigt dålig dag för min son, han kände att uppgiften var för svår (han har kunnat berätta hemma) och han kände för stor press från lärare, han klarade inte av att hantera detta och rev en hel hylla med saker, det var kaos..
Hur kom det till detta? Lärare skakar bara på huvudet och kan inte förstå hur det blev så. HUR kan man inte förstå? ....
Vad ska jag göra för min son, hur ska jag tampas med lärare och rektor? Vad har jag att komma med?
Känner mig vilse och lite ensam just nu. Jag vill bara att min son ska få den hjälp han behöver.
Det blev långt. Tack för mig.
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2015-02-03 15:46
OBS! Har gjort en del tillägg i tråden eftersom flera missuppfattade min mening. läs hela tråden så kanske ni får mer inblick i det hela. Tack!