Vad säger ni om detta? (Alkoholiserad farsa med ung dotter)
Jag är snart 18 och har i alla år sett ett starkt samband mellan min "far" och alkohol. Mina föräldrar har varit skilda sen jag var runt 7 och när han och jag äter ute tillsammans för vad som var tänkt som kvalitetstid har stället en tendens att bli ett krogliknande ställe. Jag vet direkt vad han ska beställa när det kommer till drickorna - två stora starka och en whisky (tror jag, är inte jättebra på spritsorter av förståeliga skäl, men det serveras i små glas). Det händer att han beställer mjölk istället, men då ska han köra, vilket han inte gör så ofta när vi väl ska ut.
Han hävdar något i stil att de två första glasen är till för att få ner maten eller nåt (jag lyssnar inte på hans fyllesnack), men efter ett tag kan han beställa in både ett och två glas öl till, medan jag klarar mig gott och väl på min mellanstora/stora läsk under hela måltiden. Sist vi åt ute råkade jag gå med på att åka till en krog som låg under en föga diskret urinstank och var mest fylld av andra fyllon i "faderns" ålder (50-60+). På dörren läste jag att det var strikt 20-årsgräns och att man kollar leg på dem som kommer in. Han sa dock att han kände ägarna, så det skulle gå bra ändå.
Jag minns en annan gång när jag knappt ens var tonåring hade fått hjälpa honom att ens stå upprätt efter vad som skulle ha varit en fin kväll med min dåvarande styvfamilj.
Detta är bara en liten del av hans eskapader. När jag fyllde 13-14 hade han sovit bort hela dagen tills jag kom på besök medan hans stackars fru (nu exfru, tack och lov, men som jag fortfarande har god kontakt med) hade slitit häcken av sig för att bl.a. baka en underbar tårta till mig. När han väl vaknade till liv igen kunde han bl.a. slå näven i bordet och säga åt frun att "hålla käften!" och tyckte att vi förstörde vad som skulle vara en bra dag för mig. Hon och jag var i alla fall nyktra och vid våra sinnens fulla bruk...
En annan gång, kanske ett år senare, fick jag ett samtal om att han satt full i bilen och hade hotat att ta sitt liv. När jag kom ner till honom hade en god vän/granne satt sig med honom och försökt lugna honom medan jag fick vinka in polisen. Jag förstår än idag inte hur jag tänkte när jag var med och avgjorde att han inte "behövde" följa med poliserna för att nyktra till sig. Klart som fan att han behövde det! Hur i helvete tänkte jag där? Jag fick i alla fall sitta barnvakt åt honom med ett av hans äldre barn till sena kvällen.