• PappaCasper

    Vad tror ni det är med min son?

    Hej, jag har en femårig son. Han är väldigt rädd för allting ( vatten, gå balansgång, gunga gungbräda, gunga, klättra, leka med andra barn etc..) han blir väldigt arg/ledsen och då får han utbrott, han ligger och skriker på golvet. Han är ofta orolig på dagis ( bättre hemma) när det är tex praktikanter, vikarier och andra föräldrar. Det resulterar i att han gömmer sig och ibland kissar ner sig.

    Det är väldigt svårt för personalen att få in honom i gruppen, han vill oftast bara kolla i böcker. Han ger inte ögonkontakt länge alls, ingen stadig iaf. Om något inte går som han vill, tex att han kommer sist i ett spel, blir han galen och välter hela spelplanen och börjar gråta.

    Hemma har han massor av plastdjur som han ställer i ett långt led om och om igen. Ibland både hemma och på dagis får han för sig att göra mindre trevliga saker, som om han bajsar på sig brukar han kladda runt med bajset. På dagis brukar han också kissa i buskarna trots att han vet att man ska säga till att man är kissnödig. Han är nästan alltid ensam på dagis, även om personalen försöker få med honom. Dock bekymrar det inte honom.

    Han lärde sig gå vid 16 månaders ålder, har alltid varit sen. Han började prata i 4 årsåldern, han pratar inte alls mycket. Men mer än vad han gjorde för ett år sedan.

    Han blev blöjfri vid 4 årsålder, dock händer det fortfarande olyckor flera gånger i veckan och då blir han jätteledsen. På natten har han fortfarande blöja.

    Han springer runt nästan hela tiden, han har väldigt svårt att sitta stilla, när han sitter ner rör han oftast på händer och fötter.

    Han har svårt att lyssna. Om mN ber honom byta byxor efter olycka vägrar han, han vill inte heller ha hjälp. Även om jag har förklarat 1000 gånger att det inte är någon fara när man kissar/bajsar ner sig blir han helt förstörd endå. Han säger då att han är dålig och inte borde få finnas. Låter det som ett normalt barn? Vad rör det sig om?


    Elias- 21/12-2009 Alexander- 4/12-2013
  • Svar på tråden Vad tror ni det är med min son?
  • Liten till

    Om du är orolig så prata med bvc eller läkare. De brukar kunna sånt här. Annars låter väl dragen åt autism/Aspbergers. Googla och se om du tycker det kan stämma på din son. Han ni kollat upp hörsel och sånt när han var så sen med talet?

  • Anonym (Fundersam)

    Jag är verkligen ingen expert, men jag läser till förskollärare och har en bekant som har ett barn som påminner om ditt.
    Jag vill verkligen inte oroa dig i onödan, men dessvärre låter det som att det skulle vara autism.
    Rådfråga med en läkare över din sons beteende för att se vad det skulle kunna vara, men det kan också vara trots av något slag.

    Läs gärna på lite om autism för det är en del saker i din text som påminner om symptomen för det.

  • Anonym (Nej)

    Nej, det låter inte alls normalt. Har du inte tagit upp detta med bvc? 
    Jag funderar på om han har någon slags ångest, eller en diagonos.
    Kolla upp det!

  • PappaCasper

    Hörseln är uppkollad.

    Jag har tagit upp det med BVC med dom säger att det inte är något att oroa sig för, fast det känns ju inte helt normalt..


    Elias- 21/12-2009 Alexander- 4/12-2013
  • mammalovis

    Vad säger personalen på förskolan? Är de oroliga?

    Oavsett vad de tycker kan du ju be dem ta hjälp av specialpedagogen och be henne/honom observera barngruppen utifrån ert barns interaktion med de andra, eftersom ni är oroliga och barnet inte verkar komma in i barngruppen samt har större problem på förskolan än hemma, om jag fattade din ts rätt, och ni får en annan persons utlåtande som har längre erfarenhet av speciella barn och att utforma/förbättra miljön för dem. I en stor barngrupp gör all personal så gott de kan, men det är inte alltid det räcker.

    Jag tänker att det är bättre att ni får stöd nu än att "problemen" negligeras och ´"upptäcks" först i skolan. Jag tänker inte att barnet måste få en diagnos, men att både ni föräldrar och personalen på förskolan kan behöva handledning för att bemöta barnet på bästa vis.

    OM barnet skulle ligga inom det autistiska spektrat (väldigt brett och olikartat) kan det behöva hjälp med bilder för att förstå olika situationer som t ex när man har kissat ner sig så måste man byta kläder. Likaså är det viktigt att bli förberedd på förändringar för att lättare kunna hantera nya människor eller situationer/aktiviteter. Om barnet ligger inom den gravare delen är det inte ens självklart att det söker ögonkontakt och mänskliga relationer, djur kan fungera bättre.

  • Liten till
    PappaCasper skrev 2015-02-18 17:27:59 följande:

    Hörseln är uppkollad.

    Jag har tagit upp det med BVC med dom säger att det inte är något att oroa sig för, fast det känns ju inte helt normalt..


    Sök till bup eller barnläkare. Är man orolig ska man tas på allvar. Ibland är bvc bra, ibland mindre bra.
Svar på tråden Vad tror ni det är med min son?