Fick inte jobbet..igen

Synd att du inte fick jobbet...
Jag var också arbetslös i ett år och blev deprimerad, riktigt illa. Nu har jag varit sjukskriven ett år (tot. hemma i två år). Har inget svar på hur man ska gör i din situation, men att sjukskriva sig är nog hur man inte ska göra. Efter två år hemma och en massa "tyvärr, jobbet gick till annan sökande" är jag övertygad om att jag är ganska värdelös. 
Men du ska kanske testa att fokusera på något annat ett tag. Hobby eller läsa en kurs eller något som du är riktigt bra på och på så sätt få en liten paus och lite självförtroende?
Håller tummarna för dig!

Jag förstår att det är väldigt tungt för dig just nu. Stod det någon förklaring på varför de tog någon annan kandidat? Eftersom jag är ganska nyutexaminerad så har förklaringen oftast varit att de helt enkelt har tagit någon som har mycket mer erfarenhet inom arbetsområdet och då har jag i allafall tänkt att det inte är jag som har sabbat det på något sätt.

Ett annat tips är ju att inte vänta tills det kommer någon utlysning av en tjänst utan redan innan höra av sig till olika företag och deras HR avdelning. Då kan du fråga om hur deras planer är på rekryteringsfronten inom en snar framtid och även presentera dig själv lite och fråga om du kan skicka över ditt CV. För vissa har det funkat.

 Vad är det för jobb du söker? 

Tråkigt att du också har liknande erfarenheter. Jag kommer absolut inte sjukskriva mig, däremot kommer jag inte att söka mer den här veckan. Jag öppnade för en stund sen platsannonserna, men då började tårarna rinna igen, så jag söker nog på måndag igen. Har du varit sjukskriven pga arbetslöshet just? Jag vet precis hur det känns Jag känner mig helt värdelös just nu, och klänner att jag aldrig kommer få ett jobb. Jag vet att det inte är sant såklart, men det känns så. Jag vill tyvärr inte fokusera på annat, jag vill bara jobba, så jag kan inte låta bli att söka tills jag få något. Jag kan inte slappna av och göra annat tyvärr. Hur gör du på fritiden? 

Det stod bara att jag var en stark kandidat, men att de gick vidare med andra tyvärr, ha en bra dag och lycka till, typ. Förmodligen är det ju så att det gick till någon som hade mer erfarenhet, men det känns inte heller tröstande. Vart man än söker kommer det alltid finnas någon där med bättre CV. Jag hör redan av mig till företag som inte rekryterar, och skickar Cv och personligt brev. Jag söker allt möjligt jag bara kan. Jag är inte så kräsen av mig. Jag pluggar även i komvux för att kunna läsa vidare, men det kommer ta minst ett år innan jag är färdig och kan söka, så det hjälper mig inte heller just nu, att börja läsa på högskolan. Jag får helt enkelt försöka stå ut utan att bli galen. Jag funderar på volontärsarbete, för att ha något att fylla cv:t med utan att det blir ett för stort hål mellan jobben. 

Om du nu var en såpass stark kandidat så kanske du kan ringa rekryterarna och fråga om det finns något som du kan göra bättre ifrån dig nästa gång samt om det kommer komma upp liknande tjänster igen som du kan hålla utkik efter de närmaste månaderna. Då visar du ju att du fortfarande är intresserad av företaget och de kanske kan ha dig i åtanke vid nästa rekrytering. Man vet ju aldrig.

Volontärarbete är en jättebra och uppskattad grej att göra. Stadsmissionen mfl behöver ofta hjälp i sitt arbete och blir nog glada om du erbjuder dig din tid eller engagemang.

Hur är det med hemvård och liknande, har du hört dig för där?

Bra, ta en långhelg och försök släppa det till på måndag.

Jag har varit deprimerad tidigare, så jag har väl anlag för det. Men just då för ett år sedan blev jag deprimerad under tiden jag gick hos jobbcoach. Usch, blir gråtig bara av att tänka på det nu. Hittade inte många jobb jag verkligen ville söka, fick väldigt lite respons på de jag sökte, samtidigt som jag satt i de där deppiga, sunkiga lokalerna med falskpositiva hurtbulle-tanter som "coachade"(patetiskt!). Så det brast för mig, var hemma och grät i ett dygn innan jag åkte till psyket.

Nu har jag bara "fritid", i somras gick det bra har en trädgård som jag kan påta i, vintern däremot var tung. Nu hoppas jag att jag ska få en plats i ett rehab-program, innan jag kan börja arbetsträna. Eventuellt funderar jag på att börja plugga igen, det kanske kan bli som en nystart.

Det värsta är att vi är långt ifrån ensamma. Många arbetslösa, få jobb och kass ekonomi... Men det är bra att du är envis och inte ger upp. Jag sökte ett jobb och fick komma och provjobba i höstas, jag pallade inte och fick tacka nej, men det är ju bevis på att det går att få jobb ;)

Jag mailade min rekryterare och frågade faktiskt för en stund sedan, och sa att jag fortvarande är intresserad av tjänsten. Han svarade direkt bara att jag hade en jättebra profil och en positiv attityd, och att jag verkade framåt och social. Men att det inte gick hela vägen den här gången, konkurransen hade tydligen varit hårdare än förväntat. Det var allt. Det var skönt att jag gjorde ett bra intryck iallafall, men ja, det räckte inte. Ja, jag ska nog börja kolla lite på volontär på måndag. Jag ska försöka börja helgen idag, eftersom jag blir ledsen direkt när jag börjar tänka på att söka någonstans överhuvudtaget. 
Hemvård och hemtjänst och liknande är faktiskt det enda jobbet jag inte har sökt till, eftersom jag inte har rätt personlighet till det, och sjuka och gamla förtjänar bättre än desperata jobbsökande. Och jag är inte lat eller bekväm av mig. Jag har sökt till alla hamburgerkedjor, städning av trappor, flytt, hem, olika nattjobb, lager, klottersanerare mm. Jobb som inte är så "trevliga". Bara hemtjänst kommer inte att passa mig tyvärr. 

Jag tycker att det låter som ett bra förslag att söka någon form av volontärjobb under tiden. Det är jätteviktigt att man får göra något, träffa folk, känna sig behövd. Och vem vet, man kanske träffa på nån som känner nån osv.
Sen kanske du även kan försöka ha flera processer igång samtidigt? Så att du inte sätter allt hopp till ett enda jobb för då kan det blir så otroligt ledsamt när man inte får det. Givet att det finns fler jobb att söka såklart, nu vet jag ju inte vilken bransch du är i eller vad det gäller för slags tjänst.
Jag hoppas det löser sig för dig så småningom, det gör det alldeles säkert!

Mejla dem och skriv "tack för beskedet, tråkigt att jag inte fick jobbet denna gången. Jag fick en väldigt bra bild av er och hoppas att ni får fler lediga platser framöver. Ni kan gärna spara min ansökan."

Oj vad jobbigt det låter. Det blir ju bara värre när man pratar med människor som säger att alla arbetslösa är det frivilligt, att man kan få jobb på fem minuter om man vill. Och jag förstår inte hur man kan vara så elak och så naiv att man säger sånt till arbetslösa när man själv har jobb. Jag har helt enkelt slutat umgås med personer som säger sånt, och jag hoppas att jag behåller min ödmjukhet när jag väl får jobb, och inte blir kaxig bara för att jag har mitt på det torra. Det där med coacherna känner jag igen, så värdelöst och onödigt. 
Jag borde väl försöka skaffa ett hobby, men det känns svårt att slappna av, och göra något kul och onödigt. Det känns på något sätt som att man inte riktigt förtjänar hobbys just nu. Jag hoppas att du får en plats i rehab-programmet, det kan nog göra gott.