Min man tar inte ansvar

Han verkar inte så trevlig faktiskt, låter lite som han förtrycker dig (o barnen kanske)? Frågan är om det alltid varit så här.

det låter som att din man är en skitstövel, han är verkligen inte pappa material!

Eftersom han skriker åt den äldste så är det inte konstigt att dom håller sig till dig. De är troligen smått rädda för honom.

Du borde ta upp det här med honom direkt innan han gör någonting väldigt illa, prata med honom när barnen inte är hemma då barn lätt blir påverkade om det uppstår ett gräl, om han vägrar att hjälpa till så ta upp det med socialen, gå på familjeterapi etc.

Jag skulle inte vilja ha en man som inte vill hjälpa till alls med barnen eller huset, han måste visa lite respekt för ditt privatliv också.

Varför är du ihop med honom? Låter som du är ensamstående redan.

Och varför betalar du alla räkningar?

Du behövr göra två saker:

1. Släpp efter på ditt kontrollbehov
Din man kommer aldrig ta ansvar om du inte låter honom göra det. Bara för att han gör annorlunda innebär det inte automatiskt att han gör fel.

2. Låt honom hitta sitt eget sätt
Han behöver få göra egna upptäckter och inte få allt påpekat för sig. Låt honom ta läggningen och gå ut och ta en promenad. Han kommer att hitta ett sätt som fungerar för honom, även om han inte gör exakt som du. Om han tycker att det finns viktigare saker än att dammsuga, så låt honom tycka det.

Mitt ex ansåg att allt jag gjorde annorlunda än honom var fel, och det är förödande för självförtroendet att få höra det hela tiden. Till sist tror man själv inte att man klarar något och slutar försöka.

Familjerådgivning? Jag hade vägrat vara tillsammans med någon som skiter i mig och sina barn.

Hejsan TS!! Jag tycker att ni ska sätta er ner och prata... Berätta för honom att du inte orkar att dra hela laset själv längre. Och om det ska fortsätta så som ni har det nu så kommer du snart att gå in i väggen och det vill du verkligen inte. Fråga honom hur han tycker att ni ska lösa detta på bästa sätt... Lyssna på vad han har att säga... Sedan ta det därifrån. Men se till att innan ni har pratat klart att ni har delat upp alla sysslor som tillhör hemmet och barnen. Lycka till... Kramar om

Han har faktiskt inte alltid varit såhär utan var charmig (innan barn nummer 2). Tror han ev. känner sig utanför, vilket jag tycker han själv skapat av att inte vara närvarande.

Jag vet att jag behöver släppa lite på kontrollbehovet men jag har svårt för det..

Med att jag "betalar räkningar" menar jag alltså att jag sköter det på internetbanken m.m. dock betalas de från min mans lön. Jag är ju en fattig student..

Det är inget fel med att jag vet när bilen ska på service eller andra "manliga" sysslor men jämfört med mina kompisars män känner jag mig ledsen att jag måste sköta dessa sysslor.

Gör så här, nästa gång han är hemma så åk bara iväg nånstans o säg att jag är lite upptagen så du får sköta matlagning, städning o vad det kan vara. O utgå från att han klarar det. O varför har du tagit på dig  att betala alla räkningar, ordna med huslån osv?

Det är kanske där skon klämmer?

Att han får betala för allting ?

Hur länge ska du plugga?

Jag menar inte att han ska inte göra en s... hemma , utan att det kan vara hans anledning , finns män som tänker så.

Han borde givetvis ta ansvar för sina barn oavsett , det handlar inte om arbetsfördelningen , utan att han ska ha ett bra förhållande med sina barn , men det kan vara att han tänker så att han inte vill betala 100 % samt göra 50 % av arbetet hemma också.

Ni borde sätta er och prata , hur han tänker osv.

Och mannen kanske slutar ge TS pengar då?

Är det inte bättre att prata med varann än att försöka sura och straffa varandra?

Jag skulle göra som så att vi satt oss ned tillsammans och gick igenom vad som behöver göras i ett hem och vad barnen har för behov. Utifrån den listan delar man sen upp uppgifterna så att man får tydligt uppdelat ansvar, han ansvarar för sina uppgifter och du för dina.

Ja, då är han ju lagom schysst. Håller med om att absolut måste börja prata med varandra, familjerådgivning kanske.

TS verkar sitta i den klassiska kvinnofällan, beroende av en man ekonomiskt o i allmänt trångmål.

Jag håller med.

Men fakta är att det är TS som förlorar om de seperarer då får hon hoppa av studierna och börja jobba.

Det optimala lösningen skulle vara om TS man förstår att TS behöver avlastning hemma.

Jag tvivlar på att det hjälper i långa loppet om TS bara sticker hemifrån varje kväll.

Jovisst brukar kvinnor vara förlorare i dom situationerna. Vart ska hon bo, utan inkomst o med oavslutade studier? Vems är huset, hans eller bådas? Det värsta är väl om hon "bor hos honom" o inte har några besparingar.

TS ville ha tips på hur prata med honom, prova att lugnt o utan anklagande ton fråga honom om hur han tänker med allt, barnen t ex, att han inte är med dom mer? Säg att du blir väldigt ledsen av att det är så här o vill gärna försöka lösa det.

Håller med!

Jag hade aldrig lämnat mina barn med någon de är otrygga med bara för att det är rätt åt mannen. 
Känner du att du kan prata med honom om det här utan att han blir sur, gnällig och går in i försvarsställning så gör det. 
Hade jag känt att det inte var någon idé med att prata för det sulel ändå inte gå in. Så skulle jag börja lite smått med att ge honom val.
T.ex. att du frågar honom om han vill åka och handla eller vara hemma med barnen under tiden, för det är enklare och går snabbare att handla utan barn. 
Barnen behöver läggas och disken behöver diskas, så frågar du  vad han vill göra osv.
Glöm inte bort att berömma honom när han gör saker, även om de är självklara. Du själv skulle vilja ha lite beröm när du tvättat trots att det är en självklar grej att göra. 
När han kommit igång och blivit mer involverad kan du komma med kommentarer som, jag tycker det är jättebra att du dammsugit men skulle uppskatta om du också kunde dammsuga under soffan när du ändå håller på. 

Fundera också på hur du skulle vilja att han tackar problemet om det vore ombytta roller. Skulle du bara vilja komma hem en dag och få allt dumpat i knät utan förvarning, eller skulle du vilja att ni pratar om det eller skulle du vilja bli integrerad i hemarbetet mer?