Jag är stolt över att vara vit!

Jag är stolt över att solen skiner idag! Jag känner verkligen att jag har gjort en insats där! Bra jobbat Ramborg, säger jag till mig själv.

Jag är stolt över att vara olivgrön! Brunt hår och gröna ögon. Härstammar från Vallonerna. Hade tyckt det varit roligt att härstamma från indianer också eller varför inte same?

Hade inte haft något emot att vara lite mulatt heller. Starkare tänder, hår, naglar. Vacker brunfärg året om.

Sen är man väl rätt glad åt att bo i Sverige om än det blivit ett mycket sämre land att bo i sen skatterna sänktes och rasistiska partier gått framåt så att man får skämmas över att vara svensk.

Hade hellre varit Nya Zeeländare faktiskt.

Idag ska du skämmas för du är vit, vi är kulturlösa stackare tydligen bara avundsjuka på alla andra...

Jag är också vit och stolt - men stolt över att vara vit? Njae. Jag är stolt att jag är mina föräldrars son, och de råkar ju vara vita. Jag är stolt över mina barn, och de är ju vita. Men det är inte mina föräldrars, eller mina barns, färg på huden jag är stolt över. Jag är stolt över den jag är, den bakgrund jag kommer ifrån, och där finns det en väldans massa vita människor som jag är stolt över och stolt att härstamma från. Men att de är vita har nog inget med min stolthet att göra. 

Jag är inte heller särskilt stolt över att vara högerhänt, men det är jag, och det är min far också - som jag är stolt över, liksom jag är stolt över mig själv - och där, i mig själv, finns även det faktum att jag är högerhänt. 

Det är klart det är möjligt att vara stolt över sin hudfärg. På samma sätt som det är möjligt att vara stolt över andra personlighetsdrag, att till exempel ha mycket fint hår kan någon vara stolt över. Trots att det inte är något som egentligen går att påverka utan är en medfödd egenskap. 

Själv är jag mycket nöjd med min ögonfärg - det är en källa till glädje i mitt liv och kanske kan jag säga att det är något jag är stolt över. 

Det är ändå saker jag uträttad själv som jag känner mig mest stolt över.

Tack för samtliga svar :)

Jag kan hålla med dig om man inte ska skämmas över att vara stolt över den man är. Jag tycker dock att det handlar om ursprunget och arvet, än färgen, som man kan vara stolt över.

Kan man vara stolt över något man ej presterat? Ja..

Jag tror aldrig någon skulle ifrågasätta en indian som var stolt över sitt ursprung, som denne inte har del i.

Eller en amerikan som sa: "I'm proud to be black!".

Och allt handlar ju om vilka signaler det sänder, och där har ju vita, mest en historia av förtryck och våld, vilket det är udda att vara stolt över.

Jag tror också det handlar om att vara stolt över att vara annorlunda. Har exempelvis aldrig hört någon säga att de var stolt över att heta Johansson, Svensson eller Eriksson. Däremot Emmadotter, Loman, Blåvinge osv är mer ovanligt och utstickande.

Att vara blond och blåögd i Sverige är inget någon lyfter ett ögonbryn över. Faktum är väl att det är få utseenden som man reagerar på och det tycker jag är bra. Enformigt är trist och olikheter är vad som gör det mer spännande.

Jag bor inte långt från ett hem för ensamkommande barn. Varje dag kör jag förbi en busshållplats där det står folk och väntar på bussen. Jag blir glad åt att se färgklickarna bland alla andra i sina mörka byxor och grå, brun, beigea jackor. De som har lysande gula klänningar med stora röda blommor på (mitt i vintern), de har huvuddukar i allsköns färger och det lyfter mig.

Jag tycker det är en självklarhet att gilla olika, för vem vill vara som alla andra.

Jag vet. Vita har mycket på sina samveten när det gäller våld, förtryck och så. Det kan jag hålla med om. Det är förstås helt fel - men meningen med denna tråd var inte "vita mot svarta"... Det jag ville lyfta fram här är detta med s.k "White guilt" som i princip gäller alla vita. Det ÄR förbjudet att yttra sin stolthet för sitt vita skinn OCH att man är stolt över sitt arv... men men.

Det handlar om den svenska Jantelagen. Man får inte förhäva sig. Man ska skämmas för att man är duktig. Man ska skämmas för att man är framgångsrik. Man ska skämmas för att man inte svälter. Man ska skämmas för att man inte sitter i hörnen och tigger. Man ska skämmas över att man har mat på bordet varje dag.

Sverige idag.