Sjukt dålig relation
Hej! Jag skriver här för att kanske hitta någon med samma problem.
Jag och mitt ex separerade efter sex år tillsammans när vår son var 1,5 år. Och vår son blir tre nu i April. Vi började i stort sett med varannan vecka direkt och pojken har alltid mått jättebra. Men det som gör mig bekymrad är mitt och mitt ex dåliga relation eller snarare kommunikation . Vi har båda träffat nya kan jag tillägga.
Vi pratar näst intill inte med varandra och överlämnar alltid via förskolan. Jag vill gärna kunna småprata lite om vad dom har gjort sina veckor. För jag bryr mig! jag vill inte missa halva hans liv helt och hållet. Men det där är inte ömsesidigt, uppfattar det som att han inte tycker att jag ska bry mig och svarar bara kort. Jag gör det ju för pojkens skull! att han ska se att vi kan prata och träffas. För barn ser ju allt. Jag skickar minnesvärda bilder på mobilen som jag tänker att "pappa hade varit stolt " men jag får aldrig ens ett svar . Men nu ska jag inte ropa att allt är åt helvete. Men det gör mig ledsen att jag inte känner tryggheten att våga höra av mig till honom när det angår oss som föräldrar :/ jag får utskällningar då och då för saker och ting men reser mig stark och har fått börja äta medicin för min dåliga självkänsla pga detta. Jag känner mig dålig misslyckad och undrar om livet alltid kommer kännas såhär. Jag vill inget hellre än att ha en bra relation med alla.
Jag vill kunna prata om barnets framtid och allt sånt utan att bråka och gråta. Nu är det ju inte alltid tjafs men d3t är något i luften som gör mig stressad. Jag vet att hans nya är väldigt svartsjuk och vid ett tillfälle sa han det i förtroende till mig också. typ att han inte får träffa mig själv och sådär. Jag fattar inte varför . det var ju henne han lämnade mig för. Men det är skit samma jag tänker BARA på vårat gemensamma barn , för det kommer han inte ifrån .
Någon som känner igen sig <3