Har jag problem?
Jag är en tjej som snart fyller 19 år i april. Ibland känns det som att det går så himla bra för alla andra, och här sitter jag och bara plockar på mig problem som toppingen på glasstårtan. Sedan undrar jag, överdriver jag nu? Gör jag det värre än vad det är och bara är allmänt mentalt svag? Jag bor just nu i en lägenhet tillsammans med min mamma och tänker: Hjälp, vart ska jag ta vägen? Jag ska försöka dra detta så kortfattat som möjligt.Det kändes som allt gick som smort tills sista året av högstadiet. Pappa jobbade i Norge och tjänade storkovan, mamma jobbade även hon. Vi hade ett stort hus och pengar var inga problem. Jag och min storebror hade många vänner och gjorde bra ifrån oss i skolan. Mamma gick sedan in i väggen och blev arbetslös. Under den tiden mötte hon en äldre man, vi snackar dubbelt så gammal som henne här. Hon brukade åka iväg med honom och hans satans Mercedes på helgerna och fotografera naturen. Pappa jobbade i Norge men han visste om att mamma brukade spendera tid med den här mannen. Både jag och pappa har haft miljontals samtal med mamma om det verkligen bara "är en vän". Men det sa hon. Så mamma är nu arbetslös men åker till denna mannen vecka på vecka. Så det har varit många ensamma helger när man önskar att mamma varit där.
Ju mer tid hon spenderade tid med denna mannen desto mer började hon dricka. Sedan så råkade pappa gå och bli arbetslös i 6 månader så hela hushållet kraschade. Mamma ville skilja sig från pappa och dom gjorde det. Men ingen av dom hade inkomsten att bo själva så vi var tvungna att flytta in hela familjen i en lägenhet.
Här kände 16åriga jag att nu börjar det bli konstigt här. Mamma åkte nu som vanligt bort på helgerna och pappa jobbade väldigt mycket och var nästan aldrig hemma. Min bror festade och drack varje helg så han var inte hemma. Och jag? Det var någonstans här som jag mognade. Jag var trött på alla skolkamrater och även mina bästa vänner som alltid skulle festa och "vara barnsliga". Detta gjorde att jag isolerade mig en del för att jag ville hellre vara ensam än att pina mig på någons fest där jag ändå inte skulle ha det speciellt trevligt. Så jag började lyssna på klassisk musik, städade hela tiden och drömde mig bort i en värld där jag skulle vilja vara. Jag gick även upp i vikt för att jag är en emotional eater. Nu var högstadiet slut och jag skulle börja gymnasiet. Jag började tillsammans med en av mina bästa vänner på ett stylist program. Där var jag en topp elev inom stylistlinjen men varje dag blev allt mer jobbigt. Mamma drack en hel martini flaska på en kväll. Hon satt även och kissade på sig. Min bror var knappt aldrig hemma heller. Så varje dag när jag tittade mig själv i spegeln kände jag mig bara fulare och fulare. Det började med att jag hade 20 000 olika frisyrer. Men sedan kom jag på att det är inte håret, det är ansiktet. Det blev en vana att vakna upp på morgonen, försöka göra sig i ordning och sedan panik gråta i timmar för att jag inte kunde komma iväg och jag kände mig så grotesk. Det värsta var att mina klasskompisar säkert trodde att jag skolade. Det tog mig 4 månader. Sedan var jag tvungen att ta en skolpaus. Jag gick ner 15kg, jag svalt mig och det var hur enkelt som helst för att ingen var ju hemma. Jag bestämde mig sedan, nej jag orkar inte mer! Så jag åkte till Spanien och arbetade som au pair under sommaren. Som var det bästa jag gjort i mitt liv.
Sedan började jag på ett gymnasium igen, det gick inte och jag blev stressad och gick upp i vikt. Mamma fick sig ett jobb och dom kunde nu gå skilda vägar. Mamma var tvungen att flytta till en mindre lägenhet. Så jag delade rum tillsammans med mamma medans min bror fick det stora rummet. Min bror förresten, är en riktig douche ska jag tillägga. Man kunde knappt gå in i rummet för att det låg så mycket kläder och skit överallt. Han städade aldrig och var otroligt lat. Mamma drack nu på vardagar, åkte till denna mannen (drack där också) och pappa och jag spenderade mycket tid tillsammans. Jag är pappas tös, pappa är den bästa personen jag vet. Jag åkte iväg till Spanien igen och jobbade men jag blev för stressad över att jag inte hade jobb eller utbildning så jag åkte hem. Och här mina ladies and gentlemen, börjar mammas drickande verkligen spåra. Både mamma och pappa har stora skulder från huset så pengar ÄR DET ALLTID ONT OM. Det fanns dagar där vi inte ens hade någon mat så vi fick gå hungriga. Nu blev liksom ett glas coca cola lyx. Min bror flydde till sin dåvarande flickvän och var svindålig i skolan.
Ni undrar säkert, men vad gjorde du under den här tiden? Jag tog hand om två hundar, som var min mosters. Dom (är) verkligen mina bästa vänner. Men när dom inte var hemma så hade jag inte mycket att fly ifrån. Mamma drack nu en hel vinbox varje dag. Cigg och alkohol fanns det alltid pengar till. Sedan kom hon hem svintrött efter jobbet, skällde lite på mig att jag inte tagit tvätten. Sedan satte hon på sin satans country musik och hällde upp sig ett glas vin medans jag började med maten och gjorde annat hushåll. Sedan gick hon ut på balkongen, och satt där och rökte och drack tills hon däcka och jag var tvungen att bära in henne i sängen. Hon ville inte berätta varför hon drack så mycket, hon blev bara förbannad på mig och svarade "jag är en vuxen kvinna, jag gör som jag vill".
Så här höll det på varje dag och på sommarlovet skulle jag och mamma åka till kusten på semester bara hon och jag i en vecka. Hon hade hyrt en stuga och vi hade det bra på stranden tills vi kom hem. Mamma köpte alltid med sig vin, hon satt och klunkade det varje kväll där och jag kommer ihåg hur hon satt utanför stugan och rökte, så pratade hon med några grannar där och hon bara rabblade saker och det var så pinsamt! Dom tittade på mig typ "men herregud vad håller ni på med". En sak som är värst är att hon blir en annan person, dom där döda ögonen som inte säger någonting. Så när jag fick in mamma i stugan så ville hon "ut på krogen" men jag sa åt henne att vi kanske kunde vänta med det. Men nej, vi gick ner till en krog och mamma var tvungen att hålla i mig för att hon redan lite rund under fötterna. Vi satte oss på uteserveringen och mamma tog sig cigg efter cigg och öl efter öl. Påpekade jag hennes drickande så blev hon skitförbannad. Så det är stängningsdags och jag sitter och fryser ihjäl, när jag ska hjälpa mamma upp så ser jag att hon har kissat på sig. Jag ser hur servitriserna tittar på oss och jag ser hur dom tycker synd om mig. Så under hela gångresan hem så vingar mamma som tusan och säger "jag kissade inte på mig, det måste varit något annat". Jag håller in tårarna nu. När vi kommer till stugan går jag och lägger mig, men mamma tar sig några fina glas till innan hon däckar på sängen. På morgonen så kommer hon inte ihåg NÅGONTING, så för henne gör det ingenting men jag har alla minnen kvar. Jag satt varje kväll och försökte spela hänga gubbe med en stupfull mamma och tittade in i hennes tomma ögon.
Näst sista dagen är den värsta, mamma vill ut på en annan krog och hon har redan druckit innan hon går ut. Jag måste stödja henne som vanligt. Samma veva igen, hon dricker, röker och jag sitter och fryser. När jag skulle bära henne hem så fick jag nog, jag grät och skrek att jag hatade hur hon drack så mycket och att hon förstörde hela semestern. Det ända svaret var:.......vvVådå...?... Och jag grät och grät för att detta har pågått HELA semestern, så jag ringa till min bästa vän och hon fick reda på allt.
Pappa blev jätteförbannad på mamma för att hon hade lånat pengar från honom som var menat till mat och nöje, inte sprit och cigg.
När man inte trodde att det
kunde bli värre så skaffade sig brorsan flickvännen från helvetet.
Jag ska försöka sammanfatta detta:
- Hon är 16, (har adhd men tar inte tabletterna för att "hon mår så bra nu) och min bror tar studenten med urusla betyg.
- Dom luktade svett och var allmänt ohygieniska och stökade bara till, dom hjälpte inte till med någonting. Mamma fick tillslut nog på dom och sa att ska ni bo här så får ni skärpa er. Det kunde dom inte ta så dom flyttade till hennes mamma.
- Jag fick städa efter dom eftersom att jag fick ta det stora rummet nu, dom använde min säng som var full i fläckar från samlag, det låg användna kondomer i lådorna och det var en stank av sex och lortigt svett. 508 städningar senare så är lukten borta.
- Den här tjejen är en stjärna på att manipulera och min bror blev en henne gånger två. Han är nu så smal att han är benig, börjat röka och har lortiga kläder på sig.
- Min bror lånar pengar av mamma och pappa tills dom blir helt förstörda.
- Dom säger att dom är trött på allt "drama" men ingen av oss förstår vad vi gjort. Min bror ringer till mamma. Han skäller på henne om allt, att det var pga hennes drickande som dom flyttade ifrån. Nu har mammas drickande blivit bättre och hon har berättat varför hon dricker. Hon försöker sluta och jag stöttar henne till 100%. Mamma är medveten om allt hon gör. Men min bror bryr sig inte tillräckligt för att ringa och snacka lite och fråga "Hej hur mår du mamma". Så min bror vill ta upp kontakten med oss och mamma blir het förstörd.
Det här är 1/1000del av allt som har hänt med denna flickvännen.
Men i alla fall, nu sitter jag här med en mamma som är superdeprimerad och dricker så mycket att hon knappt kan prata, en ekonomi som är stressig, en bror som är en naiv svikare, känner att jag har personligheten som en 80åring, en härlig stress över att jag varken har utbildning eller jobb på grund av min utseendestörning och jag är för orolig för mamma för att skaffa mig en egen lya.
Wow, skönt att skriva av sig. Shyst novell det blev. Men jag undrar:
Är det ok att jag känner mig nere eller ska jag slå mig på käften och tänka THAT'S LIFE, DEAL WITH IT!
(Ugh, ibland vill jag bara ha en kram...)
Ni undrar säkert, men vad gjorde du under den här tiden? Jag tog hand om två hundar, som var min mosters. Dom (är) verkligen mina bästa vänner. Men när dom inte var hemma så hade jag inte mycket att fly ifrån. Mamma drack nu en hel vinbox varje dag. Cigg och alkohol fanns det alltid pengar till. Sedan kom hon hem svintrött efter jobbet, skällde lite på mig att jag inte tagit tvätten. Sedan satte hon på sin satans country musik och hällde upp sig ett glas vin medans jag började med maten och gjorde annat hushåll. Sedan gick hon ut på balkongen, och satt där och rökte och drack tills hon däcka och jag var tvungen att bära in henne i sängen. Hon ville inte berätta varför hon drack så mycket, hon blev bara förbannad på mig och svarade "jag är en vuxen kvinna, jag gör som jag vill".
Så här höll det på varje dag och på sommarlovet skulle jag och mamma åka till kusten på semester bara hon och jag i en vecka. Hon hade hyrt en stuga och vi hade det bra på stranden tills vi kom hem. Mamma köpte alltid med sig vin, hon satt och klunkade det varje kväll där och jag kommer ihåg hur hon satt utanför stugan och rökte, så pratade hon med några grannar där och hon bara rabblade saker och det var så pinsamt! Dom tittade på mig typ "men herregud vad håller ni på med". En sak som är värst är att hon blir en annan person, dom där döda ögonen som inte säger någonting. Så när jag fick in mamma i stugan så ville hon "ut på krogen" men jag sa åt henne att vi kanske kunde vänta med det. Men nej, vi gick ner till en krog och mamma var tvungen att hålla i mig för att hon redan lite rund under fötterna. Vi satte oss på uteserveringen och mamma tog sig cigg efter cigg och öl efter öl. Påpekade jag hennes drickande så blev hon skitförbannad. Så det är stängningsdags och jag sitter och fryser ihjäl, när jag ska hjälpa mamma upp så ser jag att hon har kissat på sig. Jag ser hur servitriserna tittar på oss och jag ser hur dom tycker synd om mig. Så under hela gångresan hem så vingar mamma som tusan och säger "jag kissade inte på mig, det måste varit något annat". Jag håller in tårarna nu. När vi kommer till stugan går jag och lägger mig, men mamma tar sig några fina glas till innan hon däckar på sängen. På morgonen så kommer hon inte ihåg NÅGONTING, så för henne gör det ingenting men jag har alla minnen kvar. Jag satt varje kväll och försökte spela hänga gubbe med en stupfull mamma och tittade in i hennes tomma ögon.
Näst sista dagen är den värsta, mamma vill ut på en annan krog och hon har redan druckit innan hon går ut. Jag måste stödja henne som vanligt. Samma veva igen, hon dricker, röker och jag sitter och fryser. När jag skulle bära henne hem så fick jag nog, jag grät och skrek att jag hatade hur hon drack så mycket och att hon förstörde hela semestern. Det ända svaret var:.......vvVådå...?... Och jag grät och grät för att detta har pågått HELA semestern, så jag ringa till min bästa vän och hon fick reda på allt.
Pappa blev jätteförbannad på mamma för att hon hade lånat pengar från honom som var menat till mat och nöje, inte sprit och cigg.
När man inte trodde att det
kunde bli värre så skaffade sig brorsan flickvännen från helvetet.
Jag ska försöka sammanfatta detta:
- Hon är 16, (har adhd men tar inte tabletterna för att "hon mår så bra nu) och min bror tar studenten med urusla betyg.
- Dom luktade svett och var allmänt ohygieniska och stökade bara till, dom hjälpte inte till med någonting. Mamma fick tillslut nog på dom och sa att ska ni bo här så får ni skärpa er. Det kunde dom inte ta så dom flyttade till hennes mamma.
- Jag fick städa efter dom eftersom att jag fick ta det stora rummet nu, dom använde min säng som var full i fläckar från samlag, det låg användna kondomer i lådorna och det var en stank av sex och lortigt svett. 508 städningar senare så är lukten borta.
- Den här tjejen är en stjärna på att manipulera och min bror blev en henne gånger två. Han är nu så smal att han är benig, börjat röka och har lortiga kläder på sig.
- Min bror lånar pengar av mamma och pappa tills dom blir helt förstörda.
- Dom säger att dom är trött på allt "drama" men ingen av oss förstår vad vi gjort. Min bror ringer till mamma. Han skäller på henne om allt, att det var pga hennes drickande som dom flyttade ifrån. Nu har mammas drickande blivit bättre och hon har berättat varför hon dricker. Hon försöker sluta och jag stöttar henne till 100%. Mamma är medveten om allt hon gör. Men min bror bryr sig inte tillräckligt för att ringa och snacka lite och fråga "Hej hur mår du mamma". Så min bror vill ta upp kontakten med oss och mamma blir het förstörd.
Det här är 1/1000del av allt som har hänt med denna flickvännen.
Men i alla fall, nu sitter jag här med en mamma som är superdeprimerad och dricker så mycket att hon knappt kan prata, en ekonomi som är stressig, en bror som är en naiv svikare, känner att jag har personligheten som en 80åring, en härlig stress över att jag varken har utbildning eller jobb på grund av min utseendestörning och jag är för orolig för mamma för att skaffa mig en egen lya.
Wow, skönt att skriva av sig. Shyst novell det blev. Men jag undrar:
Är det ok att jag känner mig nere eller ska jag slå mig på käften och tänka THAT'S LIFE, DEAL WITH IT!
(Ugh, ibland vill jag bara ha en kram...)
