Min dotter blir 2 i maj. Hon har varit på förskolan sen september. För några veckor sedan frågade en fröken om hon pratade nått hemma. Ja det gör hon hon pratar bra och mycket. Men det gör hon inte på förskolan. Säger inget alls. Har funderat på detta och vet inte om jag ska bli orolig eller inte. Finns det någon vars barn är lika som kan ge mig några tips på vad jag kan göra?
gwoogla på selektiv mutism
Jag hade ett barn på en förkola jag jobbade på med selektiv mutism. han pratade inte EN ENDA gång undet det året jag jobbade där. han var ändå 4 år och kunde prata väldigt bra hemma. Men ingen av oss i personalen hörde honom prata. Han nickade eller skakade på huvudet för att svara på frågor.
Kollade upp det och inga andra kännetecken stämde in på henne. Så känns inte som det.
Detta barn jag jobbade man var väldigt glad och sprallig hemma. Föräldrarna kunde inte förstå varför han inte pratade på förskolan. För hemma visade han ingen ångest alls. Med folk han känner siog 100% trygg med.
Min 4åring har inte heller pratat på dagis, på första dagiset väldigt lite och sällan (då var han 1-2 år) och sen när han började på ett nytt när han var 3 så pratade han först, men nu har han inte sagt ett enda ord på ungefär ett år. Hoppas att det kommer ändras nu, han pratade tydligen massor i onsdags. Han blir även tyst hemma om vi får besök som han inte känner sig helt trygg med, ute är han dock en pratkvarn och pratar tom med okända ibland.
Det bästa, för min son iaf, är att inte göra en grej av det, både hemma och på dagis. Blir det inte bättre så tänkte jag vara med honom ett tag på dagis när jag ändå är FL och hoppas att han kommer över det, kanske kan funka för er med?
Ja som blyghet, inte ögonkontakt,leker själva. Det är inte hon. Är vi ute så vinkar hon och säger hej till främmande personer och hon leker med andra barn på dagis.
Vart ska jag vända mig för att få hjälp åt henne?