Ångesten tar kål på mig!!!!

Jag har själv haft svår ångest i perioder,och jag kommer nog alltid ha en risk över mig att jag kan få det igen.När jag var på väg att få ångest så handlade allt om att distrahera mig själv.Jag hittade min lösning att stoppa starka grejer i munnen,tex starkaste tuggummi som gjorde att ögon nästan tåras,eller i värsta fall citron eller vitlök.Detta fick mig att fokusera bara på det starka.Äter du medicin?Jag åt sertralin och det hjälpte mig mycket bra.Terapi har jag gått med och ändrat om mitt liv.Jag jobbar numera 70% för att hålla mig friskare.Sover och äter bra jämt.Kaffe dricker jag bara 2 koppar,dricker jag mer får jag ångest.Jag undviker all kontakt med människor som får mig att må sämre.Ångesten har jag varit mycket öppen med på jobbet och mina nära,detta har varit till stor hjälp.Sen har jag läst lite om olika metoder som kan hjälpa långsiktigt tex akupunktur eller avslappningsövningar.Sen finns det en annan sak som jag såg på tv,hypnos.Läs massa och se vad som funkar för dig.Ge aldrig upp.Men det viktigaste är vad utlöser din ångest och varför?I mitt fall var det mycket oro och stress och att jag jobbade för mycket.

Det som har hjälpt mig är att umgås med människor jag mår bra av att umgås med, ta dagliga promenader, Theralen till natten för att sova, kurs i basal kroppskännedom och faktiskt min nya ssk inom psykiatrin. Har även haft folk från psyk som kommit hem till mig när det varit som värst.

För att sova har jag även fått ett bolltäcke.

Hoppas du hittar din lösning.

Jo jag har börjat med P- piller också och sen dess är ångesten nästan helt borta.

Det är viktigt att komma ihåg att ångesten vidmakthålls av tankar, så det är alltså dina tankar du behöver jobba med. För om vi inte ägnar tid åt ångesten och inte "går upp i känslan", så klingar ångesten fort av. Det låter enkelt, jag vet. Men det är effektivt att lära sig hantera ångesten och att lära sig tala om för sig själv att ångesten inte är farlig, kan vara ett sätt. Prova tex att säga "nu känner jag mig ångestfylld, vilket inte är så konstigt med tanke på *orsak*. Ångest är en känsla som gör mig rädd, men den är inte farlig och går över." Det tar tid innan man märker att det hjälper att "överförklara" ångesten för sig själv, men tillslut har man lärt om och kommer inte få sådan panik och rädsla inför ångesten.

Hej! Trist att du mår dåligt och att ångesten påverkar ditt liv så mycket.Jag vet själv hur jobbigt det är när ångesten sätter klorna i en och det är ingen rolig känsla.
Som ovanstående person sa så handlar det mycket om negativa tankar som triggar igång ångesten som gör att man mår dåligt psykiskt och fysiskt.
Man får lära sig att börja trampa upp nya tankespår och inte gå i dom gamla destruktiva tankarna för då kommer man må bättre till slut.Den enda som kan få en att må bättre är en själv så man får lära sig att bli vän med sig själv och älska sig själv och accepetera sig själv precis som man är:)

Någon klok sa till mig: Panikångest är inte mer än att kroppen försöker skrika till dig att du har hamnat för långt bort från din själs önskan att uttrycka liv. Du gör och går åt motsatt håll, än vad ditt hjärta talar till dig. 

Det är nog bipolariteten som får dig att må så här, Jag känner igen mig i det du skriver, har också fruktansvärd ångest som baara kommer över mig, sätter sig i bröstet och halsen och suger ur all energi. Dränerar en på ork och lust. Allt är bara mörkt trots att solen skiner. Negativa tankarna tar över och utlöser varandra.
Det spelar ingen roll vad jag gör eller försöker tänka, det styrs av sig självt. Iom att det är en kronisk sjukdom ska en inte leta fel hos sig själv, att man tänker för mycket eller tänker fel, inte fokuserar rätt osv. Tankarna går inte att styra med den här sjukdomen. Jag har kämpat med det i snart 8 år, fått god hjälp av terapi men måste acceptera att detta lever sitt eget liv.

För mig är a och o medicineringen. Ingen antidepressiv - den utlöser mer ångest. Stämningsstabiliseerande är bättre. JObbiga insättningssymtom men de går över. Jag äter 3 stycken och mår bra på dem, ångesten försvinner med hjälp av dem.

Tack för alla svar.. Känns fortfarande dumt att skriva en tråd här av alla ställen, men visste inte vad jag skulle göra..

Jag mår väl lite bättre nu tror jag. Ångest till och från men helt ok ändå. Jag sover kasst, drömmer, vaknar flertal gånger per natt, men jag är van för det har varit så i så många år.

Jag har varit på öppenpsyk och pratat. Ska eventuellt sättas in något lugnande jag kan ta när det blir mycket ångest och oro. Vill inte ta sömntabletterna jag har, det pendlar mellan pest och pina. Antingen ta dem och sova, eller inte ta men inte sova. Vill inte bli beroende av sömntabletter som jag var förut.

Utöver det pratade vi inte så mycket där. Jag fick höra att jag var svår att hjälpa, då jag har för mycket integritet. Tackar för komplimangen :)

Jag kämpar på och försöker ta en dag i taget. Gör mitt bästa men dessa "downs" är ibland outhärdliga även fast jag vet det är det enda som hjälper.

Anonym B2 - tack för ditt svar.