Plötsligt tål jag inte hur han andas...

Jag har inga lösningar, men jag vill bara säga att du är inte ensam. Jag har också extremt svårt för sånt där, och den där irritationen kan dyka upp plötsligt.

Har dock inte pratat om det i terapi, jag är bipolär och har mest alltid tänkt att jag är extra känslig under mina skov.

Det låter jobbigt! Kanske kbt kan hjälpa?

Jag blev extra ljudkänslig efter att ha insjuknAt i bipolär sjd... Efter min sjukskrivning stör jag mig mkt på ljud, tex i lokaltrafiken...

Men förstår att det är jobbigt

Förutom revolverterapi, att du skjuter din karl för att han ska sluta andas så vet jag inte. Fast seriöst, när man börjar störa sig på sin partners små egenheter står det för nånting annat. När man älskar tycker man även de knasigaste egenheter är gulliga. Jag antar att han andades redan när ni träffades. Det är först efter en tid du stör dig på honom. Känner igen det där, tålde inte hur ett ex tuggade. Han tuggade inte mer annorlunda än andra, det var mig felet satt hos. Jag hade slutat älska.

Jag är som du, stör mig sjukt mycket på andning som låter (och snarkning...). Men det SKA ju inte låta när man andas om man sitter typ en meter ifrån. Har det verkligen gjort det tidigare när han andas eller något som kommit nyligen? Är han förkyld, allergisk etc? Det borde väl gå att få honom att andas ljudlöst.

Han andas troligen inte annorlunda nu än när ni träffades så tyvärr tyder din reaktion på att dina känslor för honom är på väg att förändras. Jag vet att du inte vill höra detta, men du älskar inte lika mycket längre.

Har det hänt någon gång att du vant dig vid ljud så pass att det inte irriterat längre eller iaf varit uthärdligt? Ibland funkar det så, är väl någon slags skyddsmekanism. Det skulle kunna vara ett hopp för er, annars är det terapi som gäller. Eller öronproppar...

Du råkar inte vara gravid? Då kan man få lite konstiga tankar om sin älskling 

Det där med att man slutat älska behöver inte stämma. Jag har sen... ja, länge, stört mig på min egen pappa. Att det låter när han andas och ett fel i käken gör att det knäpper till varje gång han tuggar. Inte älskar jag honom mindre för det!!

Albin har börjat låta i näsan för en tid sen också. Och det blir mer och mer. Och han vet om det själv, men vet inte varför. Jag älskar inte honom mindre än när vi träffades.

Inte albin... sambon!!

Själv har jag också svårt för min sambos andningsljud ibland, i synnerhet när jag ska sova. Och allra värst blir det såhär i pollentider. Din sambo kanske också är allergisk?

Tack för alla svar - och inte en enda har sagt "Väx upp och sluta vara intolerant" - tack för det :)

Gjorde ett grav-test bara för att vara säker, och det var rent, så det är inte pga det - och jag Kan bara inte tro att det skulle vara någon sorts undermedveten signal för att jag inte älskar honom längre. Jag älskar min lillebror också, men honom får jag Verkligen hjärnsläpp av när han andas...klarar inte av ljudet Alls. Samma med mamma och vänner och hela fan - jag älskar dem, men jag pallar inte med deras diverse ljud. 

Lite som Mamori säger; det ska verkligen inte LÅTA om andetag på en meters avstånd, då är det snarare något fel på den som andas (sen att min reaktion är helt åt skogen är en annan sak, heh) 

Får be honom fundera på om han är täppt i näsan eller känner sig andfådd kanske - för jag Tror inte han pushat ut luften lika hårt tidigare - men han slutade nyligen röka, så det kanske är relaterat?

Får väl se, antar jag - men det är spännande att just bipolär dyker upp i kommentarer, för det blev jag preliminär-diagnosticerad med hemma i Sverige för 8 år sedan. Jag får ta och Googla på samband där också!

Jag "lider" av samma sak!

Jag älskar min sambo över allt annat men jag kan inte sitta ens precis bredvid honom utan jag måste sitta på andra sidan soffan osv, han andas högt, det kan liksom klicka till i halsen när han andas. Samma gäller snarkandet, somnar han före mig och börjar snarka så lovar jag att jag är redan vid sovrumsdörren innan första snarkningen har avslutats och natten spenderas i soffan. Tuggar han med öppen mun tappar jag matlusten för det låter så förbannat illa.

Jag har "självdiagostiserat" mig med adhd, blev erbjuden utredning av läkare förut men känner att jag klarar av vardagen rätt hyfsat ändå.

Har kommit till den punkten där jag måste hitta en lösning på mitt problem, man kan väl inte fortsätta leva såhär? Då blir man ju galen.

Så du är inte ensam

Jag såg att detta var en lite gammal tråd men men...

Jag tål inte heller när man hör någon andas. Det stör mig jättemycket så jag brukar ha musik på så jag slipper höra någon andas.

Tipset jag har är att andas i takt med personen ifråga, speciellt när man ska sova tillsammans. På så sätt lurar jag mig själv att det är jag som låter och det känns inte lika irriterande längre.

Misofoni?

Gillar inte heller fnysandningar som jag kallar det. Fattar inte att det måste höras när man andas, speciellt hos män. En sak om man är förkyld men annars borde det vara ljudlöst. Kan irritera mig på folk vart som helst inte bara min sambo.

Har du i övrigt en stressig period just nu?

Gammal tråd men...

Du verkar ha misofoni, det är en extrem överkänslighet för vissa ljud. Finns inte så mycket på svenska, googla 'misophonia' istället.

Jag har själv liknande problem och fick tipset av en psykolog för något år sedan. Finns inte så mycket att göra åt, men det känns som en stor lättnad att veta att man inte är den enda som överreagerar.