• modsey

    När man är 6 år arg som ett bi

    och målar in sig i ett hörn på grund av fel ostsort...då är det banne mig inte lätt att vara varken sex -åringen eller mamman. I vanliga fall tappar jag sällan humöret på sånt utan parerar, kramar och säger bara nej (eller vad det nu är) bestämt. Det hör också till ovanligheterna att han kraschar så här....
    Men i bland orkar jag inte vara den vuxne utan tappade humöret helt och slängde in honom på sitt rum, olåst dörr bäst att tillägga. Han är välkommen ut när han slutar säga fula saker och sparkas.
    Hur hanterar ni arga barn som liksom går över gränsen?
  • Svar på tråden När man är 6 år arg som ett bi
  • Harmonilllli

    Ett tips är att inte slänga in honom på sitt rum eftersom rummet ska vara ett positivt ställe att vara på, inte ett ställe som han kan relatera till något hemskt..

    Sätt fram en stol som han måste sitta på eller om ni har en trappa...

    Låt det gå någon minut eller två tills han lugnat ner sig och sedan prata? :)

  • modsey
    Harmonilllli skrev 2015-04-29 20:51:54 följande:

    Ett tips är att inte slänga in honom på sitt rum eftersom rummet ska vara ett positivt ställe att vara på, inte ett ställe som han kan relatera till något hemskt..

    Sätt fram en stol som han måste sitta på eller om ni har en trappa...

    Låt det gå någon minut eller två tills han lugnat ner sig och sedan prata? :)


    han ser sitt rum som positivt ändå, han är som sagt var 6 år och inget litet barn på det viset. Vill absolut inte ha en skrikande arg unge som beter sig illa på en stol bredvid mig!
    Jag förstår tanken med ett mindre barn hur du resonerar, men inte för en så stor kille.
  • modsey
    Tilja skrev 2015-04-29 21:57:25 följande:

    Läste den här artikeln om just det här ämnet idag:
    ?Arga barn behöver hjälp att tänka?


    Tack.
    Har inte hunnit läsa ännu men meningen sätter fingret på det. Arga barn målar in sig i ett hörn och behöver hjälp ur det hörnet brukar jag säga.
    I vanliga fall kan jag hantera det bra men den här gången brast det och han åkte in i sitt rum.
    han är envis som en röd gris och skulle aldrig komma ut och säga förlåt, det är heller inget jag kräver. Men han tog en paus där inne och kom sen ut och var ok igen. Vi tittade på en film tillsammans och så efter en stunds gosande sa han
    -du mamma, osten ar ganska god och jag älskar dig.
Svar på tråden När man är 6 år arg som ett bi