Min son vill ingenting

Jag antar att du redan försökt prata om detta med din son?

Har du pratat med pojkens mor om problemet?
Är han likadan när han är hos henne?
Eller bara när han är hos dig?

Ett tips kan ju vara att prata med hans lärare eller skolpsykologen
angående hur han har det i skolan. Är han mobbad i skolan?
Även barn kan bli deprimerade av att bli retade eller blir mobbade av andra barn. Han kanske inte är rakt ut mobbad, men kanske bara blir utesluten/utfryst av andra barn typ "du får inte vara med och leka med oss".

Annars kan du ju ringa och prata med BUP om du vill få hjälp av dem. Det kan ju bara så att din son har problem som behöver utredas.Kanske få en diagnos?

Ta inte illa upp, försöker bara komma med förslag.
Lycka till hur du än väljer att göra.

Tar absolut inte illa upp, jag är tacksam för stöd och synpunkter.

Hemma hos grabbens mor blir det liksom inte samma sak, där har han bonusbrorsor som han leker med och med bara varannan helg så blir det inte fotbollsträningar eller så.

tror inte att han är / känner sig utfryst i skolan, han pratar gott om vännerna och ibland lyckas vi få ihop att leka med någon en sväng på en helg eller så.

Tror problemet är mest att han är liksom lat. det är enklare att leka med lego än att behöva dra iväg på träning eller gå ut med mig för att träna cykling.

men jag vet ju att han skulle nog ha så mycket roligare i längden om han blev lite mer aktiv.

man försöker ju puscha lite men vill ju inte tvinga så det ger motsatt effekt

Vår äldste son, nu 10, har alltid haft jättekul på aktiviteter (simskola, dans, mulle t ex) men har aldrig velat gå dit. Det är bättre nu och vände väl i sjuårsåldern. Jag tror att han inte gillar förändringen. Är det bra där han är nu ser han inte vitsen med att gå iväg. Så vi har trugat och dragit med honom eftersom han faktiskt haft kul när han deltagit. (kollade detta med ledarna också som bekräftade vår uppfattning om att han hade roligt)

Men han kanske tycker om andra saker som inte är "sportiga"? 

Alltså, han måste inte gilla fotboll, är absolut inte på det viset, men han har uttryckt en glädje för det och när han väl är där ser jag att han tycker det är kul. jag stöttar med det han gillar och han gör vad han vill såklart.

men det är så tråkigt när han väljer bort saker jag vet han ändå gillar bara för att det är typ drygt...

Vad gör han när han är "inaktiv". Detta är ju början på skärmåldern så det är lätt att fastna vid en padda/telefon eller så. Kan det vara något att plocka bort tillgång till skärm och låta honom komma på själv vad han ska göra? Jag har vänner och bekanta där det blivit en ond spiral där vänner och aktiviteter väljs bort till förmån för skärmen.

Min mellanson har svårt för just övergångar och att byta aktivitet. Han vill nästan aldrig gå någonstans eller göra något, men har nästan alltid kul när vi väl är där. Jag resonerar som så att jag inte låter hans svårigheter med övergångar sabotera resten så det är ok att hjälpa till att pusha och motivera för att få igång honom. Han får förstås bestämma vad han vill göra och inte göra vad gäller aktiviteter och kalas mm, men vi tar besluten i god tid innan och sedan när det är dags att åka så är det ingen diskussion. Valet är inte om vi ska åka dit eller stanna hemma utan om han vill åka dit och delta eller om han vill åka dit och sitta och titta på (har aldrig hänt). Nu låter det här mycket hårdare än vad det är i verkligheten. Det är mer en självklar attityd att vi ska iväg. 

Han har en timmes skärmtid om dagen och det är jag stenhård på att följa. annars är det mycket lego hemma och det är såklart bra men jag tycker ändå att man måste ha mer aktivitet än legolekning i sin ensamhet åtminstone på en helg när man är ledig...

Gör saker som han kommer tycka är lite coolare. 
-Köra bil.
-Skjuta vapen (airsoft, luft, paintball eller salongsgevär kanske passar i hans ålder)
-Spräng saker
-Spela dator eller TV-spel tillsammans