Har kvinnor lättare för att gå vidare än män?

 Vi är mer självständiga.
Generaliserat är att vad gäller skilsmässor så behöver en man ofta en ny kvinna INNAN han separerar från den gamla. Kvinnor kan leva som singlar länge. Män klarar inte det. Vilket också är att om båda skiljs, ingen av dom har nån ny partner, så kan jag garantera att mannen får en ny partner inom ett halvår. Max.

Att män har svårt att gå vidare är nog mycket att det är kvinnligt att hålla ihop familjen, ordna allt socialt liv osv. När kvinnan försvinner blir det lite si och så med den saken. Och nu generaliserar jag grovt.

Jag vet inte, men det är väl inte ovanligt att kvinnor har ett starkare socialt nätverk vilket jag tror hjälper oerhört mycket.

Jag har läst att det är flest kvinnor som begär ut skilsmässa, det betyder ju att redan vid uppbrottet så "ligger hon före" i bearbetningen, vilket utåt sett ser ut som att hon har lättare att gå vidare. Det kan ju vara en förklaring i vissa fall.
Ihop med att kvinnan ofta sköter det mesta i hemmet, så för en kvinna blir det snarare mindre jobb att bli ensam medan det för en man blir väldigt mkt mer, och det kan ju bli en jobbig omställning. (generaliserat)

Det är säkert väldigt individuellt.

För mig var det tvärtom, sörjer 4 år senare medans han hade en ny efter 3 månader.

Jag har alltid haft en känsla av att det är männen som har det lättare att gå vidare. Jag har vänninor som hade det jättetufft efter separationer medan deras män hittade nya ganska så snabbt efter.

Forskning visar att det är så, generellt. Nu behöver ju den som tar initiativet till skilsmässa inte vara ensam om att vilja skiljas - paret kan ju faktiskt vara överens - men det är inte alltid det ser ut så. Undersökningar tyder på att i ca 60 procent av fallen är det kvinnan som vill skiljas, i ca 20 procent av fallen är det mannen och i återstående 20 procent av fallen vill båda gå skilda vägar. Bara detta ger 40 procent fler kvinnor som faktiskt VILL gå vidare - även om uppbrottet ju ändå kan vara smärtsamt - medan mannen inte ens vill.

Varför fler kvinnor tröttnar på sina män än tvärtom kan man bara sia om, men förklaringar som ofta anges när man frågar de inblandade, är att kvinnan inte mår bra i förhållandet (eller inte har känslor längre) medan mannen ofta tycker att det är bra som det är. Skev jämställdhet / skev fördelning av hushållsarbete, samt ekonomiska bekymmer eller konflikter, är tydligen också vanliga orsaker till skilsmässa.

Sen ska vi inte underskatta antalet män som kanske egentligen vill skiljas, eller inte mår bra i förhållandet, men som stannar för barnens skull, eller av rädsla för att förlora barnen om de går. Även många kvinnor gör detta, men det är mer sällsynt att kvinnor stannar av rädsla för att förlora barnen, då det oftast är hon som får vårdnaden eller blir boendeförälder. (Nej, det är fortfarande inte självklart att barnen bor lika mycket hos båda efter en separation).

Vidare har kvinnor (som sagt) ofta större socialt nätverk än män, fler vänner mm. Män tenderar att bli mer ensamma än kvinnor efter en skilsmässa. (Inte alla förstås).