Jagad och hotad av mina föräldrar

Jag är homosexuell, uppvuxen i Sverige och kommer från en invandrarfamilj. När jag kom ut som 18-åring blev det liv hemma. Då hade jag pojkvän och fick avsluta vårt förhållande på grund av föräldrarna.

Jag blev ständigt hotad och det hela slutade med att jag fick utegångsförbud. Föräldrarna skulle hämta mig från skolan för att säkerställa att jag inte träffade någon på vägen hem. Inte heller fick jag gå på toa med min mobiltelefon. Den skulle lämnas i köket innan jag gick in för att duscha. Om jag inte gjorde som de sa så skulle jag kastas ut på gatan.

Det hela slutade med att jag kom i kontakt med en kurator, som i sin tur kontaktade polisen. Jag var dock rädd för föräldrarna och bad polisen att avvakta med sitt ingripande. Det här hände för ungefär 10 år sedan.

Nu är jag 28 år och har livet har förändrats. Under dessa år har jag förnekat att jag är homosexuell, särskilt för mina föräldrar, som har trott att jag är ?normal? igen och att det ?bara var en period?.

Jag skaffade till och med flickvän, men inte ens hon dög för föräldrarna. När vi gjorde slut efter ungefär ett år ville jag prova något nytt. Jag åkte på semester utomlands och träffade en ny kille.

Vi har nu varit tillsammans i tre år. Jag bor i utlandet och har fortfarande kontakt med mina föräldrar.

Trots deras tjat på att jag ska gifta mig och skaffa barn så har jag lyckats hålla mitt förhållande hemligt väldigt länge. I dag hände dock det oväntade.

Visst, morsan har spekulerat att jag är homosexuell för några månader sedan. Min bror har kommit i kontakt med några nya vänner som råkar känna till min läggning. Även den här gången lyckades jag skaka bort anklagelserna genom att, i ett desperat försök, kontakta dessa vänner och be dem vrida på sanningen.

För några dagar sedan behövde jag göra en betalning i Sverige. Jag överförde lite pengar från min utländska bank till mitt svenska konto. Jag var ganska stressig och behövde göra det så snabbt som möjligt.

När jag var klar med överföringen insåg jag att jag hade gjort ett stort misstag. Jag hade överfört pengar från min och min pojkväns gemensamma konto till mitt svenska.

Olyckligtvis fick morsan ett brev från min svenska bank hemskickad, som presenterade varifrån pengarna kom: från ett konto som står i mitt och killens namn.

Hon skickade direkt några kränkande meddelanden och krävde en förklaring. Jag sa att killen som stod på betalningen arbetar på en bank här i närheten och att han hjälpte mig att öppna ett konto. För att bevisa att jag inte hade ett delat konto lyckades jag till och med knäppa en skärmdump från internetbanken, som jag manipulerade i PhotoShop.

Jag är så trött på att behöva springa ifrån sanningen. Samtidigt vill jag inte berätta hur det ligger till eftersom de troligtvis skulle döda mig. Tro mig, de är kapabla till det.

Jag är så less på min familj. Ibland önskar jag att jag inte fanns. Hon har inte hört av sig mer och jag råkar ha en resa inbokad till Sverige om knappt en månad.

Vad bör jag göra? Varför kan inte människor acceptera mig som jag är? Jag är så trött på att bli behandlad på det här sättet. Vad kan polisen göra, ingenting?

Jag har levt i rädsla hela mitt liv och nu vet jag inte vad jag bör ta mig till. Att säga som det är skulle bara skada mig. Har någon upplevt något liknande?

Det finns tyvärr många som tar livet av sig. Det är deras enda utväg, men vilka andra vägar finns det att gå? Jag har börjat tappa hoppet?