Kontrollerande sambo

Hej

Har levt ihop med min sambo i 6 år. Inte haft någon brådska att skaffa barn och jag har inte tänkt på att börja med det förrän han tog upp ämnet tidig höst för ca 1,5 år sedan och önskade starta processen efter nyår. Blev jätteglad och nu började jag vänja mig vid tanken och glädja mig. Över julledigheten hade vi några sedvanliga bråk och sen när vi skulle köra på som han önskade tvärvände han och ville inte längre. Vi pratade om det och kom fram till nya startdatum, men han fortsatte att skjuta på datumen och skyllde på att det var mitt fel, att jag pressade honom. Men det var han som planterade planerna och min sedan stora barnlängtan. Slutade med att han drog ut på det i ett år och jag fick trippa på tårna för att inte göra något fel och riskera att han sköt på det ännu längre. Jag var helt förtvivlad. När vi väl kom till skott och började försöka tyckte han att jag var för mycket, försökte för mycket när jag ville ha koll på de fertila dagarna och testa ägglossningstest. Nu har det gått 6 månader utan resultat och han bryr sig inte ens utan tycker mest jag är jobbig som försöker så mycket. Faktum är att min kropp är helt ur balans efter att ha slutat med preventivmedel... Har blödningar i snitt 18 dagar i sträck och inte fått ett enda positivt ägglossningstest. Jag ger snart upp själv för jag har svårt att älska honom efter att han kontrollerat allt så länge, dragit ut på det och sen inte ens bryr sig när vi försöker. Ingen lust till sex ens när jqg vet att jag kanske har ägglossning .Vet inte ens om jag vill ha barn med honom längre... Men fyller ju 34 år, så kan inte direkt börja om... Klockan tickar...

Vet inte vad jag får höra av era kommentarer, men får väl iaf ett mer öppet sinne om inte annat. Vad är era reflektioner och erfarenheter?