Hur kommer jag över min sorg?
Hej,
Jag och min sambo sedan över tre år separerade för cirka två månader sedan och jag flyttade till ny lägenhet. Under den första perioden fortsatte vi att träffas för att vi båda saknade varandra. Vi bröt vårt förhållande eftersom att jag vill flytta närmre min familj i södra Sverige och han kunde absolut inte tänka sig att flytta närmre. Jag valde att bryta vårt förhållande eftersom att jag visste att han aldrig skulle ändra sin åsikt angående flytt. Vårt förhållande, som alla andra förhållanden, har haft sina up's and down's. Samtidigt som han har gjort mig till den lyckligaste människan i världen har jag även varit deprimerad under förhållandet. Nu har jag bestämt datum för hemflytt och valde därför att bryta med honom helt eftersom att jag inte ville att vi skulle bli än mer sårade ju längre vi sågs. Men nu, det har gått några dagar sedan vi slutade prata eller ses och det gör ont. Det gör så himla ont i mig att så fort jag kommer hem från jobbet så gråter jag tills jag ska gå och lägga mig. Han var och är min bästa vän som jag nu förlorat. Ni kanske tänker: "Varför flyttar hon ens överhuvudtaget om hon tycker om/älskar killen?" - Jo jag flyttar därför att jag redan efter lite mer än ett år i förhållandet känt att det här är inte killen som jag kommer skaffa barn med och även att saknaden efter min familj har blivit för stor. När jag väljer att skaffa barn vill jag att min familj ska vara nära och inte fem timmars bilfärd bort.
Hur kommer jag över min saknad till honom? Jag mår verkligen dåligt. Jag sitter på jobbet och känner hur tårarna bränner bakom ögonen och vet att när jag kommer hem kommer jag drunkna i tårar.. Jag vet inte om jag bara skriver det här för att "skriva av mig" men det hade varit skönt att ha någon att prata med som går igenom samma sak eller som har erfarenhet av liknande, där ett förhållande som man haft under en längre period tagit slut.