Symptom vid 2 st MF efter FET i maj 2015
Då det kan vara olika symptom för dem som jobbar på att bli gravida med och utan IVF, vill jag dela med mig av mina erfarenheter ifrån FET.
Nr1 - gravvecka 2
2015-05-02: 2 st 2-dagars embryon upptinade och 1 st överlevde och återfördes. Kändes så roligt att vi äntligen tagit steget att bli föräldrar med IVF. När man gör första försöket är man väldigt hoppfulla. Och vi tänkte inte alls på MF-risken förrän den var ett faktum.
2015-05-13: Lättare röd blödning startade ca kl 21. Blödningen ökade dagen efter med tydliga klumpar i. Pågick till 2015-05-16. Hade gravsymptom - illamående, yrsel och begränsad molvärk alla dagar. Graviditetstest skulle göras 2015-05-18 enligt plan. Utförde gravtest 2015-05-17 efter samtal med BM. Tot. 3 st negativa gravtest. Jobbigt att inse att det slutat i MF, jag hade ju gravsymptom. Så även om man känner till statistiken så finns det bara att lyckas i ens planer. Sambon lätt chockad, hade redan sett sig själv ta hand om, leka och umgås med knodden, som blev en himlaängel denna gång.
Nr2 - gravvecka 5
Man sörjer och kastas mellan hopp och förtvivlan om man är gjord att bli förälder eller ej, om det är meningen eller inte, men sen behöver man ta beslut om att gå vidare eller ej. Så länge vi har chansen rent fysiologiskt, dvs så länge vi har embryon och ägg kvar i frysen, kan vi ju faktiskt bli föräldrar.
Så efter samtal med BM som frågade om vi ville köra på direkt eftersom det var tidigt MF, så blev det ingen rubbning i menscykeln, utan äl kom i tid som en klocka. Så vi tog beslut att köra på direkt och då gjordes en upptining igen 2015-05-29: 2 st 2 dagars embryo upptinade och 1 st klarade upptining och återfördes samma dag. Denna gång fick jag ta progesteron Lutinus 100 mg 1 st 3 ggr per dag. Märkte att magen växte lite efter 2 veckor.
2015-06-15 första gravsymptom på em med påtagligt illamående, lite trött och yr och svullen mage, fortsatte på kvällen och natten fram till nästa morgon. Apotekets gravtest sent på kvällen 15e visade positivt. 2015-06-16 fortsatta gravsymptom men upptäckte svagt brun flytning på em kl 16, som övergick till rosabrun flytning på kvällen, ännu mer svullen mage, ömma bröst. 2015-06-17 illamående svagt och nu rosaröd blödning fortsatt stor svullen mage och ömma bröst. 2015-06-18 fortsatt svullen mage, ngt illamående fortsatt svagt, ömma bröst, positivt gravtest. Fortsatta måttliga rosaröda till röda blödningar. 2015-06-19 blödningar tilltar, och illamående också, svullen mage, mkt ömma bröst, molvärk allra längst ned i magen, avtar framåt kvällen. 2015-06-20 kraftig brunrosa blödning på fm, måttligt morgonillamående. Något mindre svullen mage, måttligt ömma bröst, röd blödning under dag och kväll. Ingen värk i magen på morgonen, begränsad molvärk på em. 2015-06-21 lite morgonillamående, inga ömma bröst, påtagligt mindre mängd men fortsatt blödning, fortsatt svullen mage, ingen molvärk, cb digitalt gravtest visar negativt. Det blev alltså en himlaängel till även denna gång.
Vad gör vi nu?.... Hur många besvikelser orkar man ta? Ja, vi kan bli gravida, men får vi behålla miraklet nästa gång eller kommer vi att bli lika besvikna och ledsna igen? För även om man vet oddsen, så tror man att denna gången kommer det att gå vägen. Man kan ju inte gå in i en graviditet och tänka att det inte skall gå vägen, då känns det ju liksom inte som någon idé att försöks ens. Men när skall man ge upp, hur länge orkar man hoppas och försöka? Vi är glada och lyckligt lottade som har haft möjligheten att överhuvudtaget kunna göra 2 st FET, och vi har ett embryo och 11 st ägg kvar i frysen. Men det är väldigt jobbigt psykologiskt och det går liksom inte att låta bli att sörja även om man vet att det är naturligt med MF. Vi undrar när och OM det kommer att bli vår tur alls?
Kanske beslutar vi att göra ett försök till. Just nu vill vi bara sörja det som kunde blivit.