• Ayta

    Väldigt trotsig 5 åring

    Vi har världens gulligaste dotter.

    Hon fyllde 5 förra veckan, hon är otroligt smart och social, alla som träffar henne tycker att hon är speciell och underbar, vilket hon verkligen är!

    Super empatisk och snäll.

    MEN, hon är den mest envisa lilla människa!

    Hon lyssnar aldrig aldrig, gör alltid som hon vill.

    Spelar absolut ingen roll vad vi gör, så gör hon ändå som hon vill.

    Hon har haft perioder då hon slår oss av ren ilska, hon var värst när hon var 4,5 sedan blev hon ganska lugn och harmonisk, sen för några veckor sedan så dog min svärmor, hennes farmor som hon älskade väldigt mkt, och sedan den dagen har hon blivit totalt omöjlig.

    Hon slåss igen, lyssnar inte på ett enda ord av det jag och min man säger till henne, förr har hon ändå alltid lyssnat när andra har varit hos henne som mina föräldrar eller våra vänner, men nu lyssnar hon inte på någon.

    Hon gör precis som hon vill och vi känner oss maktlösa, slut på tålamod, samtidigt som det värker i vårt hjärta att se henne ledsen och gråta när vi är hårda mot henne.

    Jag är nu gravid och mår fysiskt dåligt när det är bråk och tjafs hemma.

    Vet inte vad vi ska göra?

    Borde man ta henne till barnpsykolog ?

    Tacksam för tips om någon har varit med om något liknande.

    Jag älskar min fina dotter över allt i världen och detta tär på mig....

    :(

  • Svar på tråden Väldigt trotsig 5 åring
  • Frontline

    Vi har med enligt vad vi tycker världens gulligaste dotter som blir 5 år i höst.
    Men om hon håller på som din dotter då vet hon att det blir rummet och det brukar inte ta mer en 5 minuter innan hon lugnar ner sig och återgår till det normala...

    Ibland kommer hon ut igen och startar bråk och liv men det räcker att peka på rummet så går hon in och tjurar för att sen vara en glad flicka igen...


    Livet är underbart när underlivet är bart :)
  • Valkyria75

    Usch vad jobbigt för både er och henne :(

    Be BVC fixa en tid hos deras psykolog, de borde vara vana vid att hantera sånt här. Det finns säkert hjälp för er flicka att bearbeta sin sorg och alla jobbiga känslor. Och för er också kanske.

    Lycka till!

  • Frontline

    Förlåt mig, läste att det vart efter att farmor gick bort..
    fattade som att det hade pågått en tid innan med...


    Livet är underbart när underlivet är bart :)
  • Ayta

    Hon var väldigt trotsig innan, blev väldigt lugn runt April-Maj och väldigt harmonisk.

    Men sedan 19Juni då hennes farmor gick bort så började det igen.

    Över dagen bara.

    Vi förstår att det är mkt som händer i hennes lilla kropp&själ men vi måste sätta gränser.

    Nu har hon i två timmar gråtit och varit ledsen.

    Och jag åxå för den delen.

    Jag skulle natta henne, hon låg inte stilla , va uppe och härjade, gick ner för trapporna flera ggr och jag bad henne lugnt att komma och ligga kvar, gosade med henne och vi pussades , men efter några minuter var det samma visa igen , och då sa jag till henne att går du ner nu så sover jag inte med dig, hon stannade till, sa att hon skulle tänka på saken, sen gick hon ner.

    Då gick jag ner och min man tog upp henne, och det var två timmar sedan.

    Hon har gråtit nu i två timmar, bett om ursäkt ( det skär i mitt hjärta ) och bett mig att gå upp med henne, men jag har inte gjort det....

    Tänkte att jag måste vara konsekvent...

    Är jag för hård? Känner mig dum...

    Usch, blir så ledsen och får kramper i magen.

    Det kan ju inte vara bra för bebisen i magen all denna stress?? :(

  • scanmia

    Barn som är ledsna eller upprivna uppför sig ofta som om de är yngre: regression. Att din dotter uppför sig som hon gjorde när hon var 4 1/2 kan vara en hennes sätt att hantera sorgen över farmor. Jag tror inte på att sätta hårt mot hårt här utan att låta henne var lite "yngre" ett tag med mindre krav och mer förståelse och tålamod. Välj strider med omsorg och håll på väldigt tydliga och klara gränser (inte slåss, etc). Är ni starka och trygga så har hon alla förutsättningar för att ta sig igenom det här på ett bra sätt. Tålamod skulle jag vilja säga och lite tilltro till att din gulliga, underbara lilla dotter kommer att komma fram igen när hon är redo.

  • Ayta

    Tack!!

    Kände detsamma igår efter att hon somnade och jag satt där med världens ångest och pussade henne medans hon sov...

    Ska försöka hitta på mkt aktiviteter med henne och hoppas att hon mår lite bättre.

    Det gör ont i hela min kropp när jag tänker på att hon går igenom denna fas och vi har inte lyckats att hjälpa henne igenom det bättre...

    Tack för svar!

    Det hjälper verkligen :)

  • scanmia
    Ayta skrev 2015-07-10 10:04:45 följande:

    Tack!!

    Kände detsamma igår efter att hon somnade och jag satt där med världens ångest och pussade henne medans hon sov...

    Ska försöka hitta på mkt aktiviteter med henne och hoppas att hon mår lite bättre.

    Det gör ont i hela min kropp när jag tänker på att hon går igenom denna fas och vi har inte lyckats att hjälpa henne igenom det bättre...

    Tack för svar!

    Det hjälper verkligen :)


    Ja visst är de fina när de sover
    Och jag tror att det är en bra idé att planera lite extra mys och bus just nu. Ta ett bad tillsammans med skum, badbomber, mm, Läs en hel hög med böcker (fråga bibliotekarien om bra böcker för barn om döden) tillsammans i hängmattan. Baka farmors favorit kakor ihop. Gör en fotobok med farmorkort i, Fundera på att skaffa ett akvarium eller något annat kortlivat husdjur som gör att ni får en chans att tala om döden och livet med lagom långa intervall för att ha en chans att kolla av hur dottern bearbetar det hela.
    Beklagar sorgen.
  • Dasha

    sover hon lika många timmar nu som under "den lugna" perioden?

    kan det vara så att nu låter ni henne lägga sig 1-2 timmar senare?

    många barn blir trotsiga för att de sovit för lite (de vaknar tidigt oavsett när de lägger sig). sedan blir det extra svårt att få dem i säng (de är så övertrötta att de inte kan koppla av).
    det är svårt att se det som förälder, för att 5-åringar går inte och gäspar, utan verkar pigga och bara trotsiga.

    jag ser det på min 5-åring:

    om hon får lägga sig 1 timme senare en dag (för att det är sommar/gäster/tv), då går hon upp lika tidigt som vanligt nästa dag.

    resultat: 1 timme för lite sömn, lite sur på dagen, lite överaktiv på kvällen.

    om hon då får lägga sig lika sent som föregående dag - då vaknar hon ÄNDÅ lika tidigt på morgonen.

    och då är hela dagen förstört. och även nattningen. Hon blir extremt trotsig.

  • Ayta

    Tack för alla tips.

    Vi har haft en jätte mysig dag, massa pyssel o gos hela dagen, sedan skulle vi åka till Leos lekland för ännu mera lek och sekunden efter att vi kom dit och betalade så ramlade hon ( för hala strumpor vilket jag totalt anser är mitt fel ) och slog upp läppen och tandköttet :(

    Usch...

    Tycker så synd om henne... Lilla älsklingen...

    Angående hennes sömn, så är det för första gången hon sover mkt ...

    Ja hon somnar lite senare nu, pga att det är ljust ute osv men hon vaknar sent åxå.

    Hon har alltid alltid vaknat jätte tidigt oavsett när hon har somnat, men nu sover hon ända till kl 10.30 tom...

    Fick väcka henne kl 09.30 idag för jag ville ha upp henne och gosa :)

    Tack för alla tips och råd...

    Skönt att kunna skriva av sig, fast nu känner jag mig inte så bra med tanke på strumporna jag valde åt henne ....

    ????

Svar på tråden Väldigt trotsig 5 åring