• Anonym (Fruktansvärt orolig)

    Mina barn tar på varandras kön

    Jag har tre barn, alla i dagis/låg/mellanstadieålder. Ett av barnen har en utvecklingsstörning och är väldigt intresserad av kroppar och kön och har varit i några år. Vi har börjat förstå att detta barn har varit gränsöverskridande på de andra två och nu verkar det som att deras relation med varandras och sina/varandras kön inte är riktigt normal! 

    Vi har varit i kontakt med socialförvaltningen, som i sin tur tycker att barnpsykiatrin ska ta hand om hjälp till vår familj. Det utvecklingsstörda barnet ska få hjälp från barnhabiliteringen men syskonen, som behöver lära sig var deras och andra gränser går, har vi lite svårt att få hjälp med. 

    Barnpsykiatrin tycker inte att vårt fall är tillräckligt svår psykisk ohälsa, vilket jag ju kan hålla med om (barnen är inte traumatiserade och vi föräldrar sköter det så bra vi bara kan) men vi föräldrar behöver ju ändå hjälp! 

    Tills vi får professionell hjälp (första ropet från vår sida var i våras men det har blivit gravt nedprioriterat från socialförvaltningens sida) undrar jag om någon vet vad vi ska göra! 

    Som det är nu vågar vi inte låta barnen leka ensamma i ett rum, de får inte busa för nära och vi reagerar kanske överdrivet på minsta lilla "överdriven närkontakt", vi vet inte längre vad som är normalt och inte!  

    Men senast idag skulle en av dem gå och kissa och vi hörde att de viskade "Stäng dörren" och de var i färd med att stänga toadörren om sig, alla tre, när jag kom sättandes. Det är väl inte normalt??

    Jag har alla sinnen på helspänn hela tiden och det är otroligt tröttande! 

    Vi har avlastning för vårt utvecklingsstörda barn och kommer att önska mer men just nu känns det ärligt talat som att vi bara vill få iväg det och försöka "laga syskonen"... 

    Det kommer givetvis inte att ske, men hur ska vi prata med barnen om att det är FEL att vara intresserad av sina syskon på det sättet de vekrar vara?

    Och som sagt, vi vet ju inte vad som är normal nyfikenhet heller, socialförvaltningen sade att detta är ganska vanligt hos syskon.

    Men jag vill bara få ett stopp på det!!!  

    Hjälp........  

  • Svar på tråden Mina barn tar på varandras kön
  • Drottningen70

    Jo fet är fullkomligt normalt att syskon i den åldern låser in sig på toa och undersöker varandra. Upptäcker man det i full färd tycker jag man bör avstyra på ett snyggt sätt då en del i ansvaret för barn också handlar om att socialisera barnen. Men att komma sättande i full galopp och inte våga låta barnen leka ensamma är verkligen sjukt överdrivet och orsakar nog mer skada än nytta. Lägg av med det där. Vad är det värsta som kan hända om de grejar med varandras underrede på lika villkor? Att nån blir på smällen?

  • Anonym (Fruktansvärt orolig)
    Drottningen70 skrev 2015-08-03 20:41:56 följande:

    Jo fet är fullkomligt normalt att syskon i den åldern låser in sig på toa och undersöker varandra. Upptäcker man det i full färd tycker jag man bör avstyra på ett snyggt sätt då en del i ansvaret för barn också handlar om att socialisera barnen. Men att komma sättande i full galopp och inte våga låta barnen leka ensamma är verkligen sjukt överdrivet och orsakar nog mer skada än nytta. Lägg av med det där. Vad är det värsta som kan hända om de grejar med varandras underrede på lika villkor? Att nån blir på smällen?


    Det utvecklingsstörda barnet är väldigt gränsöverskridande, mot alla, även oss föräldrar, och även väldigt pushig. I våra ögon är det inte någon "lek på lika villkor", utan ett gränsöverskridande från en part till 1 eller 2 andra som har pågått unde rlängre tid. Det är inte lika, det är bara något som har blivit tillvant till syskonskaran, som inte är okej. 

    Jag är fruktansvärt orolig över att syskonen ska ta skada av detta, och att de i sin tur ska utsätta andra barn för det, eftersom det är så normaliserat!!
  • Anonym (Hm)

    Det funkar inte att sätta er ner och prata med de två syskonen om ens kropps gränser och vad som är Ok och inte ok?
    Att man inte tar på varandras kön eller låter någon annan ta på ens kön heller. Detta gör man bara som vuxna när man är kära i varandra.
    Det är dock helt ok att ta på sig själv och utforska men detta gör man antingen på sitt egna rum Ensam eller på toa - ensam!

    Ta samtalet flera gånger om tills de förstår grejen, kanske poängtera också att de Måste säga NEJ till det syskon som är så pass gränsöverskridande och sedan gå därifrån.

    Kanske får ni själva leta upp en privat barnpsykolog och betala ur egen ficka för att få mer adekvat hjälp? Det alternativet hade iaf jag funderat på i er situation...

Svar på tråden Mina barn tar på varandras kön