Troslöshet och blickar vid stranden
Något alldeles särskilt speciellt inträffade igår, efter jobbet. Jag gick lite tidigare, ut i den efterlängtade sommarvärmen och raka spåret till min vanliga plats vid vattnet. Lite molnigt, blåsigt och inte alls upplagtt för bad, även om den välbesökta platsen även var full av badande. Med lugn musik i lurarna, en god e-bok och omisskännlig Mälardoft behagligt strömmandes in i näsgångarna njöt jag ändå i fulla drag. Så långt var ingenting "out of the ordinary".
När jag tittar upp från mobilen har en ung kvinna (25-30) med en liten krabat på kanske två år slagit sig ned precis framför mig. De har badat och hon drar oblygt av sig bikinitoppen, därefter drar hon på sig en kort röd klänning med små vita prickar. Tunt flygigt tyg. Den våta underdelen åker av och hon sätter sig så på en liten klipphäll, mitt framför mig. Så börjar en makalös föreställning. E-boken, hur spännande den än var, kunde vänligast finna en lämplig vägg att slänga sig i.
Självfallet vill man inte sitta och glo, på en allmän badplats. Men, i detta fall kunde jag rätt och slätt inte låta bli. Med benen hennes isär hade jag total insyn i fullt dagsljus. Bara två meters avstånd. Flera gånger stod hon också upp, böjd med baken åt mitt håll så att de ädla kvinnodelarna och stjärten kunde beskådas bakifrån också.
Detta måste(!) ha varit medvetet från hennes sida och jag fick ett flertal blickar (skamset nog) tillbaka, men hon fortsatte trots detta sitt icke-skylande beteende. Jag är Miljöpartist, betraktar mig som feminist och har alltid haft kul åt patetiska "fluktare" och liknande. Så satt man där själv helt plötsligt.
Illa.
Och märkligast av allt är min reaktion. Inte sexuellt eller upphetsning, utan hänförelse och eufori. Som en uppenbarelse. Jag drömde om henne inatt och vill inget annat än se henne igen, i nästintill religiöst hänseende. Aldrig varit med om liknande påverkan. Jag är gift sedan många år och har ett par andra längre förhållanden bakom mig också.
Fråga: är detta att betrakta såsom ett oförlåtligt beteende, mitt olyckliga och ofrivilliga stirrande? Och kan detta trots allt vara en framkomlig väg för att avsexualisera nakenhet? Kåt blev man ju som sagt inte. Och denna kvinna såg inte på mig med ogillande eller förakt, inte ett spår av dylikt.
Valde, trots ämnet att lägga tråden i sex & sånt. Hoppas det är Ok!
Vänlig hälsning //S