Ledsen efter återgång till förskola

Så har det varit för mina barn också, det har gått över ganska snart

Åh vad skönt att höra (bara utifrån att det kan vara en vanlig reaktion, inte att jag önskar något barn att vara så ledset). Hon har tappat en favioritkompis också, h*n har fått ett syskon och är därför inte på fsk och hon frågar väldigt mkt efter detta barn, ksnake kan det också vara en variabel.

Då hoppas jag det vänder snart.

Klart det känns att gå tillbaka efter fyra veckors mys med sina föräldrar. Tänk bara att du själv säkert känner dig tröttare framåt arbetsdagens slut precis efter det att du varit ledig än vad du gör när du jobbat några veckor? O du vill kanske egentligen vara ledig ngn vecka till Att hon sitter o stirrar ut i luften låter ju som att hon är trött där på eftermiddagen helt enkelt.
(Ta upp det igen med förskolan om du känner dig orolig. Det är jätteviktigt att ni föräldrar känner er helt trygga att lämna ert barn där. Risken är annars att du/ni (omedvetet) överför oro på dottern som hon reagerar utifrån o så hamnar ni i en ond cirkel.)

(O med "ta upp det" menar jag inte fråga om det hänt något utan ta upp just vad du observerar o funderar över.)

Jag skrev ett svar, men blev utloggad ... men ska försöka minnas det jag skrev.

Att ditt barn söker mer närhet när ni ses är ju väldigt sunt, då det passar på att bunkra närhet och trygghet, när det kan.

Sedan är det en stor omställning att börja förskolan igen med tidigare mornar och ett helt annat tempo än hemma. Min 4,5-åring var allmänt grinig igår efter första dagen och somnade i vagnen på vägen hem. Idag erkände 2-åringen att hon var trött och ville sova och det händer aldrig annars. Hon kan gäspa så stort att en småfågel skulle kunna flyga in, men sova/vara trött förnekar hon totalt.

Dessutom tar det tid för barnen att komma in i rutinerna också och saknas då bästa kompisen är det ju inte konstigt att det blir tomt. Även vuxna tycker ju att det är tryggast att söka upp närmsta kollegorna igen efter semestern.

Kolla även med personalen hur hon har druckit, ätit och sovit under dagen, för där kan ju också finnas förklaringar till hennes trötta beteende. Du skriver heller inget om hur hon är vid lämnandet. Troligen har hon haft en bra dag, men hunnit bli trött i värmen.

Sedan låter det som hon kan ha kommit in i närmandefasen, då hon förstår mer att hon blir lämnad och på ett sätt vill visa sitt missnöje med det. Bara för att barnet var på ett visst sätt innan, innebär det ju inte att det kan förändras.

Min yngsta dotter seglade in på förskolan under inskolningen då hon lämnat/hämtat syrran under en längre period och lärt känna både personal och lokaler. Nu efter sommaren flyttade förskolan in i nya lokaler, som hon sett byggas. Min tjej är annars en glad, sprallig och nyfiken tjej, men helt plötsligt förvandlades hon till att bli blyg. När vi skulle in på hennes avdelning vände hon demonstrativt bort huvudet och rörde sig inte en meter framåt. Jag fick bära in henne och när vi hälsade på den personal jag inte kände till namn (som hon sett på gården i våras) vände hon bort huvudet igen. Så jag följde med henne in i ett rum med en personal så hon fick leka sig trygg. När det väl var frukost skulle hon inte följa med, så jag fick följa med och ge henne frukost. Som tur var kunde hon sitta bredvid storasyster och sedan kunde jag lämna henne utan problem. Idag ville hon inte följa med fröken som mötte oss, däremot dög famnen hos en av dem vi hälsade på igår och sedan var allt frid och fröjd.

Så betänk att det kanske bara är en ögonblicksbild du får, men ett samtal med personalen kommer göra att du får en bättre helhetsbild. För en del barn blir det som att börja om efter sommaren. En del kan till och med behöva en ny inskolning om de inte gått så länge.

Vid lämnandet har hon blivit mer avvaktande, innan kunde hon springa in medan vi tog av jacka och skor i farten (lite överdrivet) men nu stannar hon i dörrposten och vill liksom inte riktigt gå in. Men igår gick jag hem tidigare från jobbet, åkte hem och hämtade hennes trehjuling och hämtade henne med den och tog ett varv på lekplatsen tillsammans innan vi gick hem och då blev hon jätteglad. Hon var gladare igår när jag hämtade henne också.

Hon har verkligen varit med mig och sin pappa 100% (och våra kompisar och föräldrar) under vår ledighet och då har hon också sovit jättebra. Så jag förstår att återtåget till förskolan blir aningen chockartad. När hon är på förskolan sover hon jättedåligt på natten vilket ju kan bero på att det ju är lite stökigt och mycket intryck, men det jag riktigt ogillar är att hon vaknar och skriker hjälp, mamma, hjälp!!! Med ogillar menar jag att reaktionen oroar mig och jag bekymrar mig för vad det beror på.

Men jag avvaktar lite och ser om det blir bättre,