Ängslig personlighetsstörning! Någon mer? Vad gör man nu?!

Ingen här som har fobisk / ängslig personlighetsstörning eller som känner någon som har det?!

Jag känner igen mig otroligt under sociala biten.

Det är ett personlighets sätt som man kan träna upp.

När du träffar ARB kollegor osv så slappna och var dig själv och tänk inte för mycket på vad folk skulle tycka om dig bla bla .

Det går inte att bota.

Men hur funkar det med nära kompisar ? Om du har haft uppehåll från en kompis ett tag inte träffats på ett par veckor . Kan de då kännas konstigt att kolla han i ögonen o prata ?

Jag var sådan när jag var yngre men sedan började jag att jobba inom ett serviceyrke.
På det viset fick jag träna på det sociala under lång tid.
Fördelen med det är att det är nya människor man möter i ett högt tempo, även arbetskollegorna så man kan behålla sin integritet utan att det stör någon.

Hej! Jodå här är en till, men jag fick kämpa många år innan fick den diagnosen. Började med svår förväntans ångest (generaliserad ångest), social fobi och sedan fick jag diagnosen ängslig personlighetsstörning. Och sedan i somras har jag fått beviljat hel sjukersättning. Jag klarar inte Af och FK`s krav. Ska få börja en "daglig verksamhet" för att komma ut och träna i att träffa folk. Känns förstås oöverstigligt jobbigt, men måste försöka bryta min svåra isolering. Ska också prova KBT i höst, jag e lixom "bara" 41 år. Äter förstås mediciner, gör du det?

Här är en till! Fick min diagnos för en vecka sen Borderline, fobisk personlighetsstörning och depression..

Jag jobbar men har svårt för att ta plats, rädd för att inte duga, att folk pratar om mig bakom min rygg. Svårt att ta egna beslut, vill alltid ha bekräftelse att mitt beslut är ett bra beslut

Hej,

Är under utredning. Lutar nog åt det hållet :C

Vet inte vad man gör, känns som man får leva med skiten.

Ja är man inte stark nog att ändra på sin situation så får man lära sig leva med det. Är en del av en själv lixom. Jag hatar det och har många gånger önskat att jag brutit benet typ och efter några veckor blivit "frisk". Funkar inte riktigt så tyvärr. "Sitter i huvudet" brukar jag få höra, syns inte alltid utåt hur dåligt vi mår då man lärt sig leva med sina säkerhetsbeteenden.

Känner igen mig i din beskrivning (Jag), jättejobbigt. Du verkar vara duktig som kämpar på! Jag förstår dig.

Ja jag äter buspar, men tycker inte den hjälper speciellt mycket. Har också gått i KBT, det hjälpte lite men jag har fortfarande kvar en massa symtom och tycker det är otroligt jobbigt med det sociala. Jag har många ggr tänkt på att säga upp mig från jobbet pga att jag inte klarar av den sociala biten, är otroligt osäker på mig själv och har noll självkänsla, är även otroligt känslig för krav. Att jobba för mig innebär bara en massa ångest!