Är du rädd för att vara ensam hemma?

Nedå det är förjävla skönt att få lite ro

Nu är jag extremt sällan helt ensam hemma, eftersom det finns 4 hundar i huset, men nä, jag är inte rädd för att vara ensam hemma. Tvärt om är det rätt skönt ibland. Men det kan ju bli lite tomt om 11 av 12 individer är borta......

Tycker det är skönt att vara ensam hemma; utom på natten. Det tycker jag är sjukt läskigt...

Nej är inte rädd, och tur är väl det då jag bor själv med mitt barn. Fast han kanske räknas in som inte ensam hemma? ;)

Jag är jätterädd för att vara ensam hemma. Mest är jag på helspänn hela tiden av någon icke rationell känsla. Sen är jag rädd för att jag ska få en hjärnblödning, hjärtstopp eller något annat och ingen är där för att hjälpa och ringa ambulans. Mest av allt är jag egentligen rädd när jag är själv med barnen. Tänk om jag dör. De har ingen aning om vad de som ett och tre år ska göra. När jag är själv med barnen bestämmer jag däremot med min mamma att jag ringer varannan timme på dagen och sen innan jag lägger mig och sex timmar efter det. Ringer jag inte måste hon fixa så någon kommer snabbt. Själv bor hon långt borta. Ska kanske också tillägga att vi bor långt ute på landet så det finns inga grannar på 3km så barnen kan inte ta sig till någon vuxen.

Nej jag tycker det är underbart att vara ensam hemma! Det är väldigt sällan det sker så jag njuter vid de få tillfällena. Har två söner som är rätt så högljudda och intensiva tillsammans så det är sällan tyst hemma annars. Är uppväxt som ensambarn med en pappa som var en del borta i tjänsteresor och mamma jobbade natt så jag är van sedan 12-13 års åldern att vara ensam mycket och har lärt mig att tycka om det. 

Oj, det låter jobbigt att vara så rädd! Jag är ofta ensam med mina barn då min man jobbar både natt och helger men känner aldrig rädsla för det. 

Det är nog ett personlighetsdrag också om man gillar att vara själv. Min äldsta son som är 8 år älskar att vara ensam hemma. Han t.o.m. ber oss att vi ska åka  någonstans några timmar så han får vara själv. Det är det bästa han vet att få titta på en film eller dator i lugn och ro utan någon som stör. Han har även sitt sovrum nere i källaren där ingen annan sover men är aldrig rädd ändå.

Jag är en ensamvarg så trivs när det är lugnt och tyst. Vi bor i hus på landet och min sambo jobbar nätter. Men jag är inte rädd för vår schäfer reagerar direkt om nån skulle komma i närheten av vårt hus, vi planera att skaffa en hund till. 

Jag är inte rädd eftersom jag har en stor rottweiler som sällskap.
Bor dessutom på fjärde våningen och porten har portkod. 

Det kan kännas olustigt ibland men jag är mest rädd för mig själv.