Vändningsförsök

Jag har inbokat vändningsförsök på måndag. Tycker det känns lite läskigt att de ska böka med magen och att man ska få medicin som ger hjärtklappning. De sa att det är 50/50 att det går, annars snitt. Vilken vecka är du i?

Jag gjorde en vändning i vecka 37, vecka 40 nu. Var jätterolig innan och ville inte åka när de väl var dags. Sambon övertalade mig och vändningen gick toppen! Det var inte bekvämt, de vore lögn att säga annat. Medicinen ger hjärtklappning, vilket för mig var lite ångestframkallande. Men, en barnmorska hjälpte mig att fokusera på andning och avslappning och min sambo fanns vid min sida. Jag har varit räddare för snitt än för förlossningen så för mig var valet enkelt. Jag skulle göra om de om de krävdes vid en annan graviditet. Efteråt var jag helt slut, fick upp och gå för att bebis skulle sjunka ner ordentligt i bäckenet. Än så länge ligger den kvar med huvudet neråt!

I vecka 36:) ja det känns läskigt e lite rädd att det kan vara skadligt kanske .. Sen finns det ju en liten risk att förlossningen sätts igång . Dom vill inte att man ska äta innan för att man kanske måste göra akut snitt :/ det gör mig orolig även fast chansen e liten att något sådant händer .. Vilken vecka e du i?

Vad kul och höra att det gick bra ändå fast än att du var så nervös! Gick dom igenom något med dig först? Typ risker och andra alternativ? Som att tex vänta och se om bebisen vänder sig själv . Tack för svar:)

Jag gjorde vändningsförsök i v 35 eller 36. Innan hade jag sagt att aldrig i livet här får de snitta för jag gör aldrig ett vändningsförsök, för jag hade bara hört skräckhistorier. Men med en toppenläkare på akademiska i Uppsala så provade jag, och det var Såå enkelt! Det jobbigaste var att få en spruta med bricanyl för jag är spruträdd. Blev lite darrig av den, sen bara puttade läkaren runt lilltjejen så plopp så gled hon rätt. Oerhört lätt och inte ens obehagligt. Sen så kollar de med ul både före och efter, för jag var rädd att hon skulle trassla in sig i navelsträngen när de vände henne, eller få höga hjärtljud. Men allt vara bara bra, både före och efter. Lycka till!!

I vecka 37 tror jag bebisen bebisen bedöms vara såpass stor att den inte kan ta sig runt själv längre, för förstfördeskor. Ju längre man väntar dessto trängre blir de ju och då misnkar ju också chabsen för att lyckas. Läkaren berättade för mig att han tidigare samma vecka vänt en bebis i vecka 40+ men den mamman hade tre barn sedan innan (och platsi livmodern) och ville absolut inte göra snitt. Den enda risken de pratade om va att de kunde sätta igång och att de kunde bli frågan om akut snitt men de va enligt dom _väldigt_ ovanligt, såpass att man nästan aldrig hör talas om att de händer. Dom kollar innan med ul för att se att där finns plats att vända, och dom kollar under tiden de vänder att bebisen har de bra. Sen får man ligga med ctg på bebis en stund både innan och efter för att se att allt är bra där inne. Jag pratade med min yogaläraren innan och hon rekommenderade en yogaövning som kan hjälpa om bebis har plats, skulderståeende, dom man kan testa själv hemma om man vet att bebis ligger i säte. Är man osäker ska man inte göra de eftersom att man såklart inte vill att bebis vänder sig fel om den ligger rätt med huvudet neråt.

Okej, jag är i 35+3 idag. Så inom sjukvården är jag väl i v 35 :).
Jaha jag frågade om man fick äta innan och bm sa att de hade tagit bort det förbudet. Konstigt att det är olika.
Är du mer rädd för snitt eller vändning?

Hur lång tid tog det för er som gjort vändning att må bra igen efter medicinen? Blev ni andfådda?

För mig tog de kanske 5 minuter, var inte anfådd.

Nej inte andfådd, men lite skakig som när man fryser riktigt riktigt mycket. Gick över på ca 1 h. Så ungefär när vi åkte hem. Totalt tidsmässigt såg det ut såhär ungefär när de väl började. Fick en spruta bricanyl, vänta 15 min. Vända bebis tog ca 5min, max! Kolla med ul och ligga med ctg 30 min. Sen åka hem

Vad märkligt , vilket län tillhör du? Jag e faktiskt mer rädd för vändningen och att något ska gå fel .. Blir det planerat snitt så sker det ju lungt och man vet vad man har och vänta sig men skulle något gå fel så kanske dom måste göra akut snitt och det e det jag blir orolig över .. Men mest av allt så e jag rädd för att det ska skada mitt barn på något sätt .. Vad e du mest orolig över?

Gjorde vändningsförsöket idag och det blev tyvärr misslyckat .. Obehaglig med medicinen som gjorde så att det kändes som att hjärtat var ända uppe i halsen och skakig några timmar efteråt . Nu får det bli snitt istället . Men e ändå glad att vi har gjort vad vi kunnat för att undvika kejsarsnitt . Själva vändningen tycke jag faktiskt gjorde ont men en duktig barnmorska var med och hjälpe mig andas:) dom försökte bara någon minut innan dom gav upp

Västmanland. Du?
Tråkigt att det misslyckades med vändningen. Men skönt att det inte blev akut snitt. Har du fått en snittid? Jag tror rädslan mest grundar sig i att jag inte varit med om något av detta förut. Ett helt nytt område. Både vändningen och förlossning. Var lite osäker idag på om jag verkligen vill försöka vända men efter att ha pratat med sambon så tror jag att jag gör ett försök. Då har man ändå testat. De har väl koll hela tiden på både bebis och mamma?

Skåne . Men hade jag varit du så hade jag ringt förlossningen och frågat om du får äta innan för dom frågade mig direkt när jag kom om jag var fastande . Ja den 15/10 e det dax .. Nu i efterhand så tycker jag att det känns skönt att man har testat och gjort allt för att det skulle bli en normal förlossningen för det e ju utan tvekan det bästa för barnet . Ja dom kollade både före och efter så det kändes bra och läkaren sa där att man inte behövde oroa sig för tex navelsträngen runt halsen . Hoppas att din vändning lyckas!

Ja det kanske är bäst att dubbelkolla. Jo men då slipper man undra sen. Tänker ju inte föda i säte så det är uteslutet men man kan ju alltid försöka vända. Snitt är väl inte jättekul men det finns ju risker med båda förlossningsmetoderna. Hoppas ditt snitt går bra för din bebis och för dig!

Vändningen gick bra! Inte det mest bekväma kanske men jag tycker inte det var någon smärta att tala om. Hjärtklappningen var obehaglig men överkomlig.

Åh vad skönt för dig

Vad bra! Lycka till med allt:)