Som rubriken säger, hur tacklar ni barn som inte kan underhålla sig själva.
Bonusen är 7 år, snäll och trevlig men ganska påhängsen.
Gör man något där hon inte kan vara med sitter hon och gör ingenting. Frågar man henne vad hon gör säger hon hon har tråkigt. Frågar man varför hon inte gör något svarar hon att hon inte leker själv.
Jag blir irriterad och tolkar det som att hon förväntar sig att bli underhållen.
Till grejjen är att min sambo, hennes pappa, underhåller henne i princip hela tiden. Så när han är hemma behöver hon så gott som aldrig leka själv. Likaså gör hennes biologiska mamma (som min bonus domderar runt).
När jag inte gör detsamma förstår ni hur jag framstår i jämförelse.
Jag har pratat med min sambo om detta och han förstår min poäng och är själv irriterad på beteendet, men det syns oftast inte i hur han sedan agerar.
Det låter som att hon är ensambarn på båda ställena. De barnen brukar ofta vara mer bortskämda med att bli underhållna, så det är ju ett beteende som föräldrarna har skapat. Låt henne ha tråkigt! Har hon det tillräckligt länge så borde hon komma på något bara hon har åldersanpassade saker hos er också. Annars får ni väl hjälpas åt att skriva en lista med saker hon brukar gilla.
Här kan jag tycka bonusen på snart 11 år lätt faller in i att hon bara ska sitta vid paddan och tv för det är lättkonsumerat. Sedan har hon böcker att läsa, diverse pysselböcker, korsordsböcker, skapargrejer mm i sin garderob. Ut går hon inte heller lika gärna längre. Kompisarna har hon hos mamman. Sedan umgås hon ju och leker med sina syskon också mellan varven.
Det låter som att hon är ensambarn på båda ställena. De barnen brukar ofta vara mer bortskämda med att bli underhållna, så det är ju ett beteende som föräldrarna har skapat. Låt henne ha tråkigt! Har hon det tillräckligt länge så borde hon komma på något bara hon har åldersanpassade saker hos er också.
Då ser jag väl bara två alternativ, antingen får du fråga henne innan vad hon tänker sysselsätta sig med nu när du har annat att göra, du får nog förvarna henne en period så hon vänjer sig, så har du redan förekommit henne, då det blir jobbigt för er båda med hennes tårar. Hon kan kanske sitta och rita, pussla, pärla, göra loopsarmband, surfplatta, titta/läsa i böcker o s v i samma rum, tills hon vänjer sig att vara mer själv.
Alternativet är att ni pratar om dessa tillfällen när hennes pappa är närvarande när hon inte är emotionell och hon själv får komma med förslag på vad hon kan hitta på. Ni får nog förklara att likväl som hon är van vid att ha mamma/pappa hela tiden är du van vid att inte behöva sysselsätta någon annan hela tiden och att ni får kompromissa och göra lite både ock. Sedan när situationen uppstår får man påminna henne om vad hon har för förslag. Kanske kan hon ha en lista skriven eller att ni gör med bilder och text.
Då ser jag väl bara två alternativ, antingen får du fråga henne innan vad hon tänker sysselsätta sig med nu när du har annat att göra, du får nog förvarna henne en period så hon vänjer sig, så har du redan förekommit henne, då det blir jobbigt för er båda med hennes tårar. Hon kan kanske sitta och rita, pussla, pärla, göra loopsarmband, surfplatta, titta/läsa i böcker o s v i samma rum, tills hon vänjer sig att vara mer själv.
Alternativet är att ni pratar om dessa tillfällen när hennes pappa är närvarande när hon inte är emotionell och hon själv får komma med förslag på vad hon kan hitta på. Ni får nog förklara att likväl som hon är van vid att ha mamma/pappa hela tiden är du van vid att inte behöva sysselsätta någon annan hela tiden och att ni får kompromissa och göra lite både ock. Sedan när situationen uppstår får man påminna henne om vad hon har för förslag. Kanske kan hon ha en lista skriven eller att ni gör med bilder och text.