• saspet

    Tidigt klimakterium vid 25 års ålder

    Hej!

    Jag fick höra igår att jag kommit in i tidigt klimakterium. Jag är 25 år och blev helt förkrossad. Läkaren sa även att de sett på blodprovet att jag hade väldigt dåliga äggreserver så att bli gravid med mina egna "gener" är i princip omöjligt. Mer än så har jag egentligen inte fått veta. Jag vill inte skaffa barn precis nu men definitivt inom 4-5 år.

    Jag ska på träff på sjukhuset om 2 veckor för att prata med de som sköter äggdonation, kollar kvalitet på ägg osv. för att få veta mer. Där ska jag kräva att få veta mina värden på fsh och amh. Jag vill undersöka alla möjligheter att kunna spara ägg för framtida graviditeter.

    Har någon gått igenom samma sak? Har ni några erfarenheter att berätta om? Är det helt omöjligt för mig att lyckas "stimulera" mina ack så dåliga ägg så att dom kan leda till befruktning?

    Jag känner mig helt vilsen så skulle uppskatta lite råd från andra som gått igenom samma sak.

  • Svar på tråden Tidigt klimakterium vid 25 års ålder
  • aspjg

    Jag fick reda på samma sak som dig när jag var runt 25. Nu två år senare så är jag gravid spontant med egna ägg. Läkarna trodde inte sina ögon när jag var och gjorde ett ultraljud för att påbörja vårt andra äggdonationsförsök. Det jag tror gjorde det möjligt var att jag fick börja äta levaxin pga dåligt sköldkörtelvärde. Så be dem kolla upp det!

    Ett annat tips är att skicka in till ditt försäkringsbolag att du har drabbats. För man kan få en bra summa pengar när man är så ung.

    Mirakel kan ske!

  • saspet

    Tack för ditt svar aspjg! Stort grattis till dig!! Jag kan förstå lyckan av att bli gravid på egen hand. Hur ser det ut idag? Har du tanken på fler barn? 

    Kommer du ihåg vad du hade för värden på amh och fsh? Jag vet inte mina värden än men lär få veta det när jag ska till sjukhuset om två veckor. Hur såg din äggreserv ut?

    Började du äta östrogen efter beskedet? Som jag har förstått det bör man göra det för att undvika benskörhet, ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar osv. Men om jag börjar äta östrogen, minskar inte mina redan små chanser att bli gravid med egna ägg då?

    Ordinerade läkarna levaxin åt dig endast på grund av 
    sköldkörtelvärdet eller för att de hört att det ökade möjligheterna att bli gravid på egen hand? Gjorde ni några andra "åtgärder" för att öka dina möjligheter att kunna bli gravid med egna ägg?

    Nu blev det mycket frågor från mig.. Men känns så skönt att kunna diskutera med någon som varit igenom samma sak som jag själv.

  • aspjg

    Först ska jag få den här bebisen innan vi kan fundera på fler. Jag är så tacksam för att kunna få ett biologiskt och skulle det sen gå att får ett till blir det bara bonus!

    Jag vet inte mina värden men kan försöka komma ihåg att kolla min journal för där borde det stå. Mina äggstockar var så små och "skrumpna" att de knappt hitta dom på ett ultraljud.

    Jag fortsatte äta p-piller för att få i mig det jag behövde. Jag vet inte hur det kommer bli efter förlossningen men jag kommer nog inte vilja äta något hormonpreparat som kan påverka mina ägg.

    Det var endast på grund av sköldkörtelvärdet jag fick levaxin. För jag var under äggdonationsbehandling när de satte in levaxin. Det fanns inte på kartan att jag skulle kunna bli gravid på egen hand!

  • saspet

    Okej, så det var under äggdonationsbehandlingen som du sedan blev gravid på egen hand? Men då åt du alltså inte p-piller? För det känns som att den lilla, lilla möjlighet att bli gravid på egen hand borde försvinna om jag börjar äta p-piller?

    Hur gick resonomangen kring att kunna göra provrörsbefruktning med dina egna ägg? Var det precis som for mig, att dom tycker att dom få ägg som finns är för dåliga? Försökte ni ge hormoner för att få äggblåsor?

    Det är så skönt att få höra om att det gått bra för någon och som blivit gravid med sina egna ägg, det ger en hopp! Sedan är det väl inte alls särskilt troligt att just samma sak kanske händer mig... men det känns ändå lite positivare, så TACK för att du delar med dig!

  • aspjg

    Jag skulle göra försök nr två när de kom på att de skulle kolla upp sköldkörtelvärdet. Så det försöket fick avbrytas för att värdet va dåligt. Sen ställdes dosen in och vi skulle göra ett nytt försök i april. Men då visade det sig på en undersökning att jag redan var gravid.

    P-piller åt jag några år från det att jag konstaterades med lågt östrogenvärde tills det att äggdonationen skulle göras. Nu kommer jag inte vilja stoppa i mig några mer hormoner för att förhindra en till graviditet utan vi får skydda oss på annat sätt. För jag vill som du säger inte förstöra det om kroppen nu kommit igång lite själv.

    Att göra ivf med egna ägg var aldrig uppe till diskussion. Så jag har aldrig försökt stimulera fram några äggblåsor. Därför känns det så sjukt att jag kunde bli spontant gravid utan någon egentlig behandling! Men det kanske va det ända ägget som fanns kvar.

    Ja det är skönt att ha någon att bolla lite med :) Jag satt och googlade efter mirakelhistorier när vi väntade på äggdonation men trodde aldrig att jag skulle kunna bidra med en själv!

  • saspet

    Okej, så du kommer inte att äta östrogen eller några hormoner i framtiden?

    Jag ska bli kallad för undersökning hos endokrin så förhoppningsvis får jag reda på hur mina övriga värden ser ut. Då tror jag dom undersöker bl.a. sköldkörteln. 

    Hur ser/såg din mens ut? Har du mens (fram till graviditeten) eller när slutade den? För min del var det därför jag sökte, för den försvann i mars/april i år och jag har inte haft mens sen dess.

    Fick du någonsin någon "förklaring" eller möjlig anledning till varför du drabbats av tidigt klimakterium?

    Det här är en så extremt jobbig situation man går igenom, känslorna åker berg- och dalbana. Ena stunden gråter jag non-stop medan jag andra stunder nästan glömmer bort allt ihop.. Jag tycker det är svårt att veta hur man ska bete sig, känna osv. Jag förstår att allt kräver bearbetning och att det är viktigt att känna, men samtidigt är det så otroligt jobbigt att tänka på det hela tiden. Hur gick du vidare precis efter du fått ditt besked?

  • aspjg

    Östrogen kanske jag behöver äta men det saknar ju kroppen så det borde ju vara bra. Jag vill inte äta sånt som påverkar ägglossningen som p-piller eller andra preventivmedel.

    Min mens försvann när jag slutade med minipiller för ganska många år sen. Det tog väl ett år innan jag sökte för det och då börjades en utredning och jag sattes på p-piller för att få i mig extra hormoner. Sen gick jag på koll en gång om året och tog nya prover. Sen när vi ville försöka få barn så berättar dom att jag är i tidigt klimakterium och kommer inte kunna få biologiska barn. Jag har inte haft mens på egen hand på ganska många år.

    Till mig sa de att det var sånt som händer och inte går att påverka på något sätt. Så jag har inte fått någon förklaring alls.. Men efter att ha läst lite på internet så tror jag minipillret cerazette som jag åt tidigare kan ha varit med och förstört!!

    Jag kände mig värdelös och kände skulld mot min sambo. Sen tyckte jag livet var extremt orättvist för jag har aldrig rökt eller snusat, dricker alkohol väldigt sällan, är ute och rör på mig varje dag. Men ändå så hjälper inte det. Men jag har häst och ridning är mitt stora intresse så jag har grävt ner mig lite i det. Sen är det ju jättejobbigt när kompisar runt om kring får barn och tjatar varför vi inte "skaffar". Sen att dom ger lite pikar till sambon att han inte vet hur man gör får mig att bara ge dem en käftsmäll och säga att det är jag som är trasig och värdelös.

  • saspet

    Okej, så att fortsätta äta östrogen förhindrar inte graviditet? Det är inte alltså samma som p-piller och har inte den funktionen?

    Jag har också ätit minipiller. Åt i ca ett halvår för något år sedan men slutade då det inte kändes bra att mensen uteblev. Jag minns inte om det också var cerazette, men ska kolla upp det. I så fall stämmer kanske din teori om att det är minipillerna som förstört :( Jag vet även en annan tjej som råkat ut för samma sak. Och det känns som att det vore ett för stort sammanträffande att det inte har med minipiller att göra, då det är extremt ovanligt med klimakterie vid 25-års ålder.

    Jag känner igen mig i känslorna du beskriver. Och just att samhället runt omkring en hela tiden utgår från att man kan skaffa barn och att ett barn är ens biologiska. Det är som en social regel att säga att barnet liknar föräldrarna. Och det kommer kännas som en stor fet käftsmäll och återigen en påminnelse om hur värdelös man känner sig.

    Om det inte är för mycket begärt, skulle du jättegärna få leta fram dina värden på tex fsh, Amh mm. Men förstår om du inte har koll på dom, men vore skönt att kunna se hur dina värden var och att du trots dom kunde bli gravid.

  • aspjg

    Jag har inte koll på hur östrogen påverkar chansen att bli gravid. Det får bli något att diskutera med bm efter förlossningen.

    Det vore ju ett intressant sammanträffande om vi är flera stycken som råkat ut för samma sak. Jag läste att gulkroppshormon som det är i minipiller dämpar östrogenproduktionen och om man då är känslig för det så kommer inte kroppen igång själv sen.

    Mina värden har varit:

    2010 FSH: 19,4 initialt, upprepade provtagningar på 60,4 och 58,4. LH: varierade mellan 20-1,4 ÖSTRDIOL: mellan 65-47

    2011 FSH: 13,6 LH: 1,4 ÖSTRDIOL: 55

    Då åt jag p-piller yasmin.

    2013: FSH: 52 LH: 24 AMH: 0,3

    Det är dessa värden som finns i min journal. Men jag har bara papper fram till 2013.

  • saspet

    Tack!

    Jag har börjat känna ett svagt hopp nu iallafall, det känns så skönt att läsa om andra som lyckats. Sen vet jag att alla är olika och man får inte få för höga förhoppningar heller. Men jag ska njuta av det lilla positiva jag får höra och att ha en relativt bra kväll under omständigheterna. 

Svar på tråden Tidigt klimakterium vid 25 års ålder