Förlossning - hur var din upplevelse?

Man informerar alldeles för lite om tiden strax EFTER förlossningen. Att inte kunna sitta, hematom och kateter var det ingen barnmorska som nämnt, men jag var inte jätteförvånad heller.

Jag är oxå nyfiken då de är dags för mej om ca 2 månader. Känner mej inte de minsta nervös men de kommer la sen :/

Det gör självklart sjukt ont, det går inte o föreställa sig smärtan förrän man upplevt den. Bedövningen som jag fick var lustgas, det hjälper ju i början men i slutet kan man lika gärna vara utan det. Vill man ha epidural så får man tänka på att säga till om det innan det är försent vilket jag inte gjorde. ( svårt o veta när det är försent ) svårt o beskriva detta långa hemska arbete mer för man kan inte föreställa sig det iallafall o allting är så olika. Jag sprack inte så slapp sys men många behöver ju göra det o man spricker ju olika mkt.

Gick skitbra. Behövde ingen bedövning förutom lustgas. Alla säger att det är såååå hemskt och gör såååå ont. Kan inte hålla med

Så sjukt att folk kan tycka så olika. De flesta verkar ju tycka att de är otroligt jävla smärtsamt. Ska bli så spännande o se om de verkligen gör så ont som alla säger!

Jag har fött fem barn (varav ett dödfött i v 22). Alla gånger har det gjort skitont, men jag skulle göra om det igen vilken dag som helst!

Jag har blivit igångsatt alla gånger och har alltså varit på förlossningen från första värken. Två gånger har jag fått epidural och två gånger bara lustgas. Fördelen med epidural för mig har ju varit att smärtorna har försvunnit, nackdelen att värkarna har avtagit och att jag har haft svårt att känna när jag ska krysta. Om jag skulle bli gravid igen hade jag nog bara använt lustgas (fråga Bm hur man använder den, jag gjorde fel i början och då hjälpte den inte alls).

Vid första förlossningen kom det lite nr 2....inte roligt men jag brydde inte mig då, Bm tog diskret hand om det ;). Se till att äta fiberrikt de sista veckorna så att tarmen är någorlunda tömd vid förlossningen. Det kan göra ont och kännas lite läskigt att bajsa efter förlossningen, då är det bra om avföringen är mjuk, käka linfrö och sånt!

En sak jag ångrar är att jag faktiskt hade velat se/känna med handen när bebisen var på väg ut! Min man tittade de två sista förlossningarna, jag hade fullt upp med att flåsa! Han ångrar inte sig!

Jag har blivit sydd några gånger, första var värst, kunde inte sitta ordentligt på en vecka! Krysta bara när du har en värk eller när Bm säger till, då brukar det gå bättre och man spricker inte så lätt. Andra förlossningen var lättast för mig, hen var minst av alla, men tror inte det hade så stor betydelse.

Att föda barn är det häftigaste jag har gjort, alla kategorier!

Fast nu var ju TS intresserad om själva förlossningen. Att du anser att man informerar alldeles för lite om tiden efter är ju totalt irrelevant.

Eftersom TS vill veta "Allt om att föda barn" är ju alla eventuella kroppsliga händelser och biverkningar som är direkt kopplade till själva förlossningen av högsta relevans.

Jag fick det tipset om att bara krysta när bm säger till av en kompis innan förlossningen och sprack ju dom sagt inte så det är nog jätte viktigt. Så fort jag fick reda på att det va dags o föda så jag gick på toa och gjorde nr 2 och det kom inget under fl.

Nej, "allt om att föda barn" var TS intresserad av.

Mitt första barn förlöstes med akut kejsarsnitt. Svagt värkarbete och huvudställning som hindrade barnet från att sjunka ner. Akut men odramatiskt. Efteråt endast träningsvärk i magen. Inga problem med snippan.

Mitt andra barn föddes vaginalt för ett par veckor sedan. Det blev en lång förlossning. 21 timmar från det att jag började klocka värkar tills ungen var ute!

Det gjorde fruktansvärt ont. Jag hade dock mest problem med att härda ut tryckkänslan. Fick epidural och hamnade i himmelriket. Tryckkänslan utan smärtan (för min del kändes det som att ryggen skulle slitas upp) kunde jag hantera med lustgas. Krystskedet var värst dock. Jag kände mig väldigt rädd och utan kontroll. Jag bajsade på mig hejdlöst vilket var skräcken innan men då kunde jag inte ha brytt mig mindre! Lyssnade noga på bm och krystade bara när hon sa. 30 min tog det hela. När huvudet var ute försvann all smärta och resten kändes inte. Sprack inuti så bm sydde en bra stund. Har ont i snippan fortfarande och långa promenader är inte aktuellt ännu.

Det gör ont men jag skulle göra om det. Föredrar helt klart vaginalt trots att det för mig gjort mycket ondare efteråt. Hade ett sjukt bra team av partner , bm och usk. Bytte bm och usk 2 gånger pga skiftbyte men samtliga var helt fantastiska!

Det är en upplevelse att se fram emot. Lycka till!????????

Jag gjorde emotes som tydligen blev frågetecken.

Lycka till!:)

"Förlossning - hur var din upplevelse?"

Är du TS?

Igångsättning 40+0. Fick väldigt höga doser värkstimulerande men ettan förstod inte alls vad som skedde och ingenting hände. Var helt stängd i tappen vid start. Efter ca 40h blev det snitt. Tvillingarna var helt opåverkade av det som skett och mådde tipptopp. Jag var helt slut både fysiskt och mentalt, började skaka, misstänktes allergisk reaktion men troligen var det bara chock. Hamnade på IVA första dygnet medan barnen var på BB med pappa. Har fragmentariska minnesbilder.

Första förlossningen var värst, jag var väldigt osäker och blyg och jag tyckte BM bara var otrevliga förutom den tredje som var underbar (jag avverkade tre skift). Jag hade inte sovit på hela natten och fick skäll för att jag var trött och ville ligga ner.

Andra förlossningen var helt ok. Och den tredje var en dröm. Ont - ja självklart men tryggheten i mig själv och kontakten med BM var outstanding.

Ja, du kommer troligen att läcka avföring men jag LOVAR att du kommer att skita (hehe) i det när det väl händer.
Jag skulle vilja jämföra värksmärtorna som dem man får vid magknip innan diarré fast mycket mer intensivt.