Hej!
Jag ska nu, efter att ha gått profilen matematik-spets på metapontum under hela högstadietiden, sluta nian. Kul att skolan väcker nyfikenhet :)
Personligen började jag i skolan p.g.a. den lovande matematikundervisningen som erbjöds på skolan. Lite synd tyckte jag att det var att man inte kunde kombinera extra musik och matematik utan fick välja en av dem. Jag vill dock påpeka att extra musik och matematik inte är obligatoriskt. Alltså är profilerna bara möjligheter och man ska inte känna sig tvingad att gå dem.
Min generella bild som jag har skaffat mig under dessa tre år är att metapontum inte är vad den utger sig för att vara... på gott och ont.
Skolan har flera schematekniska problem vilket leder till att eleverna ofta inte får sina utlovade ämnestimmar i alla ämnen (i mitt fall handlade det mest om matematik och idrott). Dessutom kunde det dröja upp till en månad efter skolstart innan våra scheman var klara.
Matematik-spetsutbildningen är också ?mycket snack och lite verkstad?. Redan från sjuan fick vi inte den utlovade matematikundervisningen vilket genast sänkte mitt förtroende till skolledningen.
Lärarna på skolan är väldigt olika. Vissa är riktigt bra och studiemotiverade medan andra inte borde jobba med människor överhuvudtaget. Dessutom har jag fått intryck av att det, från tid till tid, uppstår konflikter mellan personal som går ut över elever. Många lärare kommer och går också. Exempelvis fick vi en ny no-lärare bara någon månad innan slutbetygen skulle sättas. Våran SYV försvann också lagom till gymnasievalet...
Kommunikationskanalerna mellan elever och skolledning är också väldigt tunn. Det verkar som att skolledningen bestämmer helt utan att höra elevers tankar om besluten (exempelvis har vi haft ca 1 elevråd varannan termin). Detta gör inte bara att skolans utveckling ej går hand i hand med elevers vilja och behov, utan också att mycket av grundläggande information (utrymmningsplan, vart det finns incidenanmälningspapper, när skolsköterskan jobbar, o.s.v...) är svår att få tag på.
Mitt intryck säger dessutom att rektor, och stora delar av personalen har udda pedagogiska idéer som sällan överensstämmer med vad som är bäst för eleverna (det kan röra sig om speciella trivselregler, investeringar eller lektionsupplägg).
Elevstämmningen på metapontum är väldigt studiemotiverade jämfört med andra skolor jag gått i tidigare. Dock är den från tid till tid rätt ?omogen? och det tog drygt 2,5 år för våran klass (som består av 30 elever) att få bra sammanhållning. Trots det är det fortfarande många som är utanför.
Skollokalerna är kassa. Det är ju ett gammalt mentalsjukhus med gamla ventilationssystem som ingen verkar förstå sig på vilket resulterar i väldigt kvava klassrum på sommaren och kyla på vintern. Det finns heller inget rum tillägnat för rastverksamhet vilket blir ett problem då skolgården är liten och ska delas med grannskolor. Vi brukar därför mest stå utanför klassrummet på våra raster (där det heller inte finns något att göra). Mycket spring och våld i korridorerna av både stora och små elever.
Skolmaten är vidrig. Vad mer kan man säga? Har man tur kan man hitta en plastbit eller två i den. En skruv var det någon som fick. Hårstrån är standard.... Och så fick vi obesiktigat kött från Polen!
Rent kunskapsmässigt är skolan dock rätt bra. Flera av lärarna är riktigt bra och betygen slår i taket trots att många av lärarna är ?snåla? med betygen. Sätter man sitt barn i metapontum ska man dock vara försiktig så att det inte går in i väggen (som jag gjorde).
Metapontum är alltså enligt mig en bra skola om man vill satsa på stora studier men har fortfarande för stora brister för att kunna kallas en bra skola generellt. Jag har däremot dålig insyn i hur det ser ut i låg- och mellanstadiet.
Placera era barn i en annan skola tills metapontum kommer på fötterna.