Hej.
Nyligen separerad. Hittills har våra 2 barn fått komma och gå som dom vill. Nu har det börjat bli en massa tjafs mellan mig och Exet.
Så jag vill att barnen ska bo 50/50 rakt av. Har jag rätt att kräva det även om det ställer till stora bekymmer för mitt Ex?
Exet har lämnat byn som jag bor kvar i och yngsta grabben går i skola. Barnen är skrivna på min address.
Vad är bäst för barnen?
Sina barn kan man iof aldrig tvingas ta hand om. Om exet inte vill ha barnen på halvtid kan exet inte tvingas.
Bäst för barnen vore väl att få fortsätta att komma att gå som dom vill.
Men om Exet inte vill ha dom 50/50 kan man kräva ensam vårdnad då? Tänker inte gå så långt. Bara en undran.
Bäst för barnen vore väl att få fortsätta att komma att gå som dom vill.
Men om Exet inte vill ha dom 50/50 kan man kräva ensam vårdnad då? Tänker inte gå så långt. Bara en undran.
[quote=75916348][quote-nick]maaistro skrev 2015-10-24 17:35:35 följande:[/quote-nick]Bäst för barnen vore väl att få fortsätta att komma att gå som dom vill.
Men om Exet inte vill ha dom 50/50 kan man kräva ensam vårdnad då? Tänker inte gå så långt. Bara en undran.[/
Vad är poängen med det då?
Bäst för barnen vore väl att få fortsätta att komma att gå som dom vill.
Men om Exet inte vill ha dom 50/50 kan man kräva ensam vårdnad då? Tänker inte gå så långt. Bara en undran.
Okej. Jag förstår.
Barnen får givetvis vara hos mig hur mycket dom vill.
Tänkte bara att det skulle vara trevligt att ha en barnfri helg nångång. Har ingen som kan vara barnvakt pågrund av allergier.
Du kan inye kräva att det skall vara som du vill. Däremot kanske ni skulle försöka er på samarbetssamtal och få till ett umgängesschema. Om det inte fungerar är ju nästa steg att stämma för ett schema.
Jag tror det är bra att kunna vara flexibel i umgänget. Men jag tror INTE det är bra att barnen helt får komma o gå som de vill. Bara för att man råkar ha två hem är det ju inte bra att regler, krav och hänsyn försvinner.
En del är för de vuxnas skull. Iallafall jag vill kunna planera både jobb, fritid och tiden med barnen. Bor man i en kärnfamilj skaffar man barnvakt om man behöver. Har man barn på "deltid" planerar man in "vuxenaktiviteter" när barnen är med den andra föräldern.
Men en stor del är för barnens skull. Jag tror nämligen att även de mår bra av att kunna planera lite.. och att lära sig ta hänsyn till andras planerande..
Jag tror även att risken är stor att barn och tonåringar utnyttjar situationen. Att barnet säger "måste jag städa mitt rum/göra läxorna/hjälpa till med maten/sortera min tvätt osv så åker jag till pappa/mamma istället.. Har man då ingen bra samarbete mellan föräldrarna, eller samma synsätt på ansvar och regler, så sitter man plötsligt i en situation där barnet ställer kraven och där man som förälder riskerar att barnet lämnat hemmet för att man ber det städa sitt rum.
Som tonåring kommer även risken/möjligheten för barnet att använda den andra föräldern som alibi för att sticka iväg på saker man sagt nej till.
Tex "jag sover hos mamma ikväll"... När tonåringen egentligen går på fest o super sig full.. Utan kommunikation mellan föräldrarna och med rutinen att barnet sköter det själv finns ingen kontroll på var barnet faktiskt är..
Så. Jag tycker VERKLIGEN det ligger i barnets nästa med strukturerade umgängen/boende. Med flexibilitet självklart, men det kräver kommunikation, hänsyn och respekt. Inte ett "jag vill hellre sova hos pappa/mamma" från barnet och så skall alla inblandade rätta sig efter det.