Att lämna tillbaka sin valp

Att det är bättre ju fortare ni inser att det här var ett dåligt val och lämnar tillbaka henne. Uppfödaren blir ju knappast glad, men alla kan göra dåliga val. Värre är att sen inte kunna stå för sitt dåliga val och göra det bästa möjliga för hunden utan bara låta det fortsätta, eller sälja hunden på blocket i hemlighet...

Som uppfödare skulle jag bli väldigt ledsen förstås, om jag är typen som bryr mig om mina uppfödningar och vart de hamnar. Det är ju alltid ett vågespel att sälja sina djur, och man hoppas ju varje gång att de vuxna i en familj/individ verkligen har tänkt igenom sitt köp noggrant!

Sedan kan ju allting hända; separationen, skilsmässor i familjen, allergier.....men tänk en gång till. Det är bra för barn att växa upp med djur, i synnerhet hundar. Det är bra för barn att från början lära sig gränser och att ta hänsyn till en annan individs behov - särskilt småsyskonen.

Vi hade det mycket intensivt i början då vi tog en ung omplaceringshund för 2 år sedan. Hunden hade bytt hem 2 gånger tidigare, och var 5 månader. Hon var mycket stressad och inte rumsren, men en väldigt snäll person (vilket hon fortfarande är). Problemet var med vår yngsta som då var 4 år, hon hade svårt att hörsamma våra basala regler om valpens "frizoner" matskålen och liggplatsen/korgen - och glömde hela tiden av reglerna. 

Vi fick hela tiden vara på henne. Men det får man räkna med när man skaffar hund, kanin, marsvin, kattunge eller whatever. Det tar tid, det är lite obekvämt och det innebär mer och tydligare barnuppfostran. 

Nu funkar det utmärkt, lilla minsta barnet har lärt sig att respektera vår hund, hunden hanterar barnen, och vi har en fantastisk familjemedlem på 4 ben (utöver vår häst, vår kanin, våra 2 marsvin och våra 2 hamstrar...)

Tänk över det, men var beredd på att uppfödaren inte kommer att bli glad om du vill återlämna valpen - med uppfödarens rätta!!

Lycka till!

Hej. Valpar är jobbiga, dom är ju bebisar. Men en viktig sak är a och o. Att lära barnen att visa respekt för hunden. Dom måste låta hunden vara ifred när den vill det. Promenader och bus och lydnad gör att hunden inte blir underaktiverad och biter på saker inomhus. Man kan ha en låda med bara hundens egna saker, typ leksaker och ben. Då brukar hunden lära sig att det är bara dom sakerna den rör. Barnen ska bara leka med hundens saker tillsammans med hunden. Det finns massa bra övningar för att en hund ska bli lydig. Jag tror inte att uppfödaren vill låta köpet gå tillbaka bara för att ni tycker att det är jobbigt. Hunden behöver en egen plats, gärna där ni alla samlas på kvällen, där den känner att det är hundens egen plats. Vi köpte en skinnbädd med kanter som hon älskar. Hoppas att ni orkar stå ut med valperioden för den är jobbig men sen när hunden blir lite mognare kommer allt att bli lättare. Barnen kanske tycker att det är roligt om ni åker ut i skogen o du håller hunden så får barnen gömma sig och hunden söka efter dom. Vi brukar gömma en nalle som vår hund får söka.

Är det en seriös uppfödare borde den ju bli tacksam att ni lämnar tillbaka hundenoch ge den en bra chans hos nån annan än låter den bli stressad och understimulerad i en jobbig miljö!

Känn det inte som ett misslyckande utan att ni faktiskt tänker på hundens bästa, just nu funkar det inte i er familj. Bra gjort säger jag om dom som kan inse en sån sak i tid!

Tack för ditt svar:)
Jag är så rädd för att anses som oansvarig, när jag kämpar så mycket för mina barn hela tiden. Kanske var ansvaret för en liten valps uppfostran nu när barnen är extremt krävande, helt enkelt lite för mycket. Jag vet ju att valptiden är oerhört intensiv, det är ju ungefär som med småbarn. Man gör inte annat än tillrättavisar både barn och hund just nu känns det som, det förtar så mycket av glädjen!
Får nog hålla ut och försöka komma ihåg att det blir lättare med tiden. Vet ju att det är bra för barn att ha husdjur också:)

Jag går kurs och tränar henne en del, och hon kommer få följa med på långpromenader när hon blir lite större och får motioneras. Så jag hoppas inte hon blir understimulerad. Dock får hon nog inte så mycket tid som hon hade fått om vi inte haft småbarn som tar mycket tid och energi..
Och oroar mig för att minstingen som är helt vild just nu stressar och skrämmer henne till något som kommer "sitta i"..:(

När det gäller minsta barnet får ni helt enkelt ha punktbevakning! Och är ni två vuxna hemma får väl en ha minstingen, och en valpen. Den som har valpen kan ju passa på att utbilda 8-åringen. 
Viktigt att ta med sig barn på valpkurser (nu menar jag inte en 2,5-åring) för att hela familjen skall lära sig samma saker. Det har vi gjort med vår dåvarande 9- respektive 11-åring, och det gjorde att de från början förstod det basala i att ha en hundvalp och hur man lär dem olika regler. Numer tränar vår melladotter hunden i agility och blodspår på samma ställe som vi gick valpkursen.

Du låter som om du verkligen tar ansvar för situationen, inser läget och gör ditt bästa för både valp och barn. Se till att få mannen med dig på banan också, så är problemet över delvis om ca 6 mån, helt om ca 1,5 år (när unghundstiden är över). Valp och 8-åring kan ju få tid med dig ihop om mannen tar 2,5-åringen och vice versa....

Lämna tillbaka ungen istället...