Gillar du rape play som tjej? Med samtycke såklart.

Ja - men bara om jag får "våldta" honom.

Kan du precisera frågan lite? Vad är det om rape play vi ska ha en åsikt om, är det om vi gillar att uppleva det själva eller om vi är okej med folk ägnar sig åt det?

Nja, inte direkt antar jag. Jag gillar när det finns ett litet mått av tvång i sexet, till en viss gräns och under trygga omständigheter, men rollspel med stoppord och grejer är inget som direkt tänder mig.

Ja, men bara att titta på, inte att uppleva själv.

Nu är det fler som svarat "ja", ville inte riktigt skriva när det bara var jag :p

Beror dock lite på vilka detaljer som anses "måste" ingå. 

Är bdsm switch men mestadels och framförallt mentalt dominant, "rape play" är i princip enda varianten som funkar där jag inte är den som har kontroll, helt enkelt fysiskt tvång och brutalitet. Att försöka ge mig order, instruktioner eller få mig att "lyda" med hot om repressalier funkar helt enkelt inte. Fysiskt övermannande funkar dock. Naturligtvis aldrig med främlingar, och det är inte alltid "läge", men det finns särskilda "knep" oss emellan för att läsa av när det skulle kunna funka - dock inga stoppord eller liknande väl "inne" i det hela, vi vet var gränserna går. Det är skillnad på ett skrik som härrör från protest, obehag och "frustration" och ett som vore ren ångest som säger något gått fel. 

Sen ger man sig aldrig in i sådana lekar med någon man inte är säker på verkligen inte skulle tända på en sådan situation "på riktigt", det är ren självbevarelse drift att inte göra det med någon som skulle vilja om de visste att du på riktigt verkligen inte ville - men det behöver väl inte sägas får man hoppas?

Det där är väl ändå bara lek med ord? Det man fantiserar om vill man naturligtvis göra på någon nivå, men man kanske inte är beredd att skada någon annan för livet och leva med det dåliga samvetet för att få uppleva det om man är psykiskt frisk?
Vem fantiserar i månader eller år om något som man inte tänder på?

Vad personen innerst inne vill och känner kan du aldrig veta säkert, det är bara att hoppas att de har sina spärrar kvar.

Ja, jag skulle definitivt inte göra det med någon som "fantiserat i månader eller år" om att ägna sig åt det - eller ens ha ett förhållande med en som uttryckt den önskan. Det var därför jag lade till det. Fantasierna hamnar snarare under det dominanta spektrat än om faktisk våldtäkt. I och för sig kan man vrida lite på att lägga alla dominanta tendenser under våldtäkt på det sättet då det handlar om att styra och göra "vad man vill" med en annan människa och ha kontroll nog att få dem att göra något som de "inte vill". I realiteten för de flesta är det dock något väldigt väsensskilt. 
Gillar personligen inte alls namnet "rapeplay" för det saknar det signifikanta som definerar en faktiskt våldtäkt och ger helt fel associationer. Men det vi gör (ibland) hamnar under den kategorin, så man får väl "prata samma språk". 

Lovar jag sysslar med vad många skulle uppleva som "värre" kinks än så, därmed väldigt viktigt att kartlägga lite mer hur båda funkar innan man gör något alls. Objektivt skulle nog mina partners ha större anledning till att oroa sig än mig, men både de och jag vet de kan lita på mig. 

Jag är 19 och gillar rape play. Dock är riktig våldtäkt det läskigaste, hemskaste som finns. Så jag känner mig typ skyldig mot alla våldtäktsoffer när jag tycker det är sexigt. Och med rape play menar jag att min pojkvän ibland utan att fråga helt plötsligt sliter av mina kläder och "våldtar" min precis där vi är. På golvet, i duschen, på sängen osv. Ibland håller han för min mun, ibland tejpar han mig. Det är liksom inte brutala saker, han slår mig aldrig eller använder leksaker på något sätt. Tänder konstigt nog inte på bdsm. Men när mannen jag älskar och tänder på tar mig när han vill och hur han vill så är det så otroligt sexigt. Heh.

Det du beskriver stämmer väldigt bra på mig med. Blir jättekåt av att bli "våldtagen" av min kille, hårt, bestämt, utan pardon. Men det är ju för att jag älskar honom och för att jag vet att jag kan lita på honom och att han aldrig skulle göra det på riktigt. 

Men just att han gör det precis när det passar honom (vi har inga stoppord under själva "våldtäkten" men han känner liksom av innan att det är ok och jag kan säga stopp när han tar initiativet liksom). O sedan bara tar mig hård och bestämt på det sätt han vill utan att bry sig om mig det allra minsta. Sedan efter "våldtäkten" när han kommmit så kan jag få alldeles otroliga orgasmer.

Han varierar lite mellan vanlig missionär (inte så ofta) och doggy. Ibland "tvingar" han mig att suga av honom till det går, vilket jag aldrig gör annars. 

Oh ja!. Som yngre trodde jag att jag var konstig som gick igång på det, men sett på senare år att det finns fler. Dock lite tabu och svårt hitta någon bra som vill leka detta. (är 30 årig tjej)

Nu är jag såklart emot tvingad/på riktigt...

Säger du stopp, sluta eller skriker? Eller är du bara tyst? En gång var vi i hans stuga och då kunde jag skrika hur högt jag ville utan att någon hörde mig. Han höll över min mun och orgasmerna jag fick dom dagarna var helt otroliga. Stört egentligen xD

Min tjej (33 år) gillar när jag är tuff med henne och håller fast händerna på henne när jag knullar henne. Hon gillar när jag munknullar henne och när jag tvingar henne till orgasm. Jag skulle vilja göra mera för henne eftersom hon går igång på detta. Binda kanske är en sak att testa och även lite mera våldsam när jag knullar henne.

Gillar tråden förresten. :)

Nja det är lätt att det kan bli fel. Men är jag väldigt upphetsad kan jag bli het av att bli tagen ordentligt om man får säga så. Vad tycker killar om sånt här?

Vi bor i lägenhet så det går ju inte att skrika rakt ut. Ofta kör han dock en t-shirt eller trosa i munnen på mig o då kan jag ju leva ut mer. Så säger jag ju stopp o nej o vill inte o stretar emot så även om det inte är väldtäkt eftersom jag ju vill att han skall vara hård l tvingande i dessa situationer, så skulle säker en utomstående kunna tro det.

Nej för har blivit våldtagen på riktigt.

När jag läst den här tråden förstår jag något som hände mig för många år sedan. Jag var då ihop med en mycket smart och charmig tjej men efter tre år tog det slut sedan jag kommit på henne med att vara otrogen med en arbetskompis. Hon var en person med stränga principer, feminist och aktiv i "Kvinnor kan", så jag blev oerhört chockad när jag förstod att hon haft en "affär" vid sidan om i över ett år. Ett halvår efter att vi separerat träffades vi på ett cafe för att prata om en del praktiska saker och vi kom då in på varför det tagit slut. Till min oerhörda förvåning tog hon upp att jag aldrig "kommit hem, dragit ned hennes byxor och tryckt upp henne mot köksbänken hårt och brutalt". Det här med att hon velat bli tagen hårt var inget hon någonsin antytt när vi var ihop. Tvärtom tjatade hon ständigt om att sex skulle varan något "mjukt och fint" och att allt annat sex var att likna vid våldtäkt. 

Så jag hade anpassat mig till vad jag trodde att hon gillade. Mjuk och lugn sex efter att vi badat bastu. Levande ljus och mysig musik.... ja ni vet. Med tidigare tjejer hade jag varit mer bestämd och en av dem gillade väldigt analsex, men rörde jag vid rumpan på feministtjejen så slog hon undan handen direkt. När vi satt där och samtalade kom det också fram att skälet till att hon vänstrat bl.a. var att han "satte på henne i alla hål" och "tog för sig, utan att dalta med en massa avtändande frågor" när de träffades. 

Är det fler än jag som upplevt denna typ av dubbelnaturer. Personer som säger en sak om sina sexuella preferenser, trots att de innerst inne önskar det motsatta?