Hej där ute..
Jag har en dotter på fem år, hon bor hos mig vv. Jag är även singel. Vi har länge samsovit (dubbelsäng). Jag har inga planer på att sluta med det, tänker väl att hon säger till när hon inte vill längre. Eller om jag skaffar partner. Kan tillägga att hon sover i eget rum när hon är hos sin pappa.
Så min fråga är väl hur länge andra har samsovit och hur länge tycker att det är okej att göra?
Jag tycker att barn ska somna i sin egen säng och kommer dom på natten och vill sova med en så går det bra. Annars är det nog svårt och vänja henne vid egen säng hemma hos dig.
Jag tycker inte att det förmedlar något positivt med att hon skulle bli tvungen att sova i eget rum om du får partner. Det skulle ju kunna vara väldigt jobbigt för dottern och inte vara något bra för hennes relation med din partner. Bättre att vänja henne vid egen säng nu.
Jag tycker att barn ska somna i sin egen säng och kommer dom på natten och vill sova med en så går det bra. Annars är det nog svårt och vänja henne vid egen säng hemma hos dig.
Det är bättre att hon innan du träffar en ny sover i egen säng.
Grabben var i den åldern när vi vande honom med att sova i egen säng (gick utmärkt)
Om det funkar för både förälder och barn tycker jag barnet ska få samsova tills det själv väljer att sova i egen säng. Men om du träffar någon ny blir det nog extra jobbigt för dottern att plöstligt sova i egen säng. Vår son samsov tills han var 10 år.
Bästa vännens dotter samsover ännu med sin mamma. Hon är 13 år idag. Jag undrar om hon någonsin kommer sova i egen säng... Jag kan tillägga att hon nästan alltid sovit med sin mamma där mamman i stort sett aldrig sagt nej trots att hon ofta sover sämre då.
Jag tror båda får bättre sömn av att sova i egna sängar när barnen blivit lite större. Kanske från skolålder?
Jag fick samsova med min mamma så länge jag ville. Slutade när jag var 8-9 typ. De flesta barn slutar med det innan de fyller 10-11 iaf. Jag tycker det beror mycket på hur flickan mår i övrigt, mår hon bra fixar hon nog att sova i egen säng nu också om du vill det. Men om hon känns otrygg eller om både du och hon vill samsova så varför inte?
Jag har en son som fyller tio i början på nästa år. Han har eget rum och egen säng men i perioder somnar han fortfarande inne hos oss.
Jag tycker det är sådär, jag vill ha mitt space när jag sover och han börjar bli rätt stor och ta massa plats nu. Å andra sidan vet man aldrig när han får lust att bryta helt så man får väl passa på. Liiiite mysigt är det ju...
Så gör som du känner TS!!
Jag tror enda problemet här är om du träffar en ny och hon i samma veva måste vänja sig vid en ny medlem i familjen och att sova i egen säng. Kanske bäst att börja träna redan. Annars är samsovning i mitt tycke inga problem, bara att fortsätta så länge det känns okej för alla parter.
Hos oss somnar barnen på tre och sju i egna sängar i sitt gemensamma rum, men lillkillen kommer in till oss varje natt och sover till morgonen i vår säng. Stora killen kommer in till oss om han drömt mardrömmar, och får givetvis också sova mellan oss då.
Gör som du vill och är bekväm med. Men jag håller med de som skriver att det blir galt om hon körs ut från din säng när du träffar någon. Vad ger det för signaler? Du duger tills jag hittat en partner? Nej vänj ditt barn vid egen säng, men tillåt att hon kommer när hon har lust och samsov ibland för lite extra mys.
Man kan inte heller kräva att en ny partner ska vara bekväm med samsovning. Jag är det inte med min mans barn, det får han acceptera. Mest för att hans barn tar sån jäkla plats och sparkas hela natten.
Om hans barn kommer under natten, frampå morgonen snarare, ja då är det ok om jag har fått sova ostörd iaf några timmar. Kommer han tidigt på natten, vid midnatt, ja då får maken flytta honom igen.
Mina barn har samsovit i perioder, mest för att det är mysigt. Min ena som är 16 kom härom morgonen och la sig hos mig, för att gosa. Hon pluggar på annan ort och är hemma ibland bara och hon råkade bli sjuk och blev kvar några dagar extra.
Jag tycker att barn ska somna i sin egen säng och kommer dom på natten och vill sova med en så går det bra. Annars är det nog svårt och vänja henne vid egen säng hemma hos dig.
Min dotter och jag har samsovit i 71/2 år. Eftersom jag är singel så har det känts naturligt att vi sover i samma rum istället för på olika håll i en stor lägenhet. När jag sedan fick allt sämre sömn pga att min dotter tog för mycket plats i sängen och nästan knuffade ner mig ur sängen var och varannan natt så tyckte jag att det var dags med att börja sova i egen säng. Det gick hur bra dom helst från natt ett! Jag såg bara till att höra hennes sovrum så likt som vårt gemensamma,mysigt,varmt och ombonat. Hon blev jättenöjd och fick vara med och bestämma färger osv. Hon kan komma till mig någon natt då och då,men sover mest i egen säng. Jag tycker att det är så inviduellt det här... Man vet nog innerst inne hur man vill ha det och det är det man får gå efter. Barn känner på sig om man inte följer sin egen känsla.
Jag samsover fortfarande med min son och han fyller snart 9 år. Han har eget rum och egen säng och har haft det sen har var liten men har svårt att sova själv och eftersom jag ändå är själv så spelar det ingen roll för mig. Viktigast är att han är trygg och sover bra. Han lär väl säga till själv när han är för stor :)
tack för era åsikter! och många som skriver att det ger fel budskap att "kasta ut" henne om jag får en partner, förstår absolut vad ni menar, och självklart skulle jag inte bara kasta ut na, utan det får ju bli gradvis, dessutom skulle jag ju knappast flytta ihop direkt om jag träffar någon. :)
tack för era åsikter! och många som skriver att det ger fel budskap att "kasta ut" henne om jag får en partner, förstår absolut vad ni menar, och självklart skulle jag inte bara kasta ut na, utan det får ju bli gradvis, dessutom skulle jag ju knappast flytta ihop direkvänjt om jag träffar någon. :)