Jag och killen har skrikit det åt varandra 1 gång på tiden vi varit tillsammans (strax över tre år). Det var för ca en månad sedan, vi hade/har vår första kris och det blev ett helt galet bråk som eskalerade till orimliga proportioner där vi skrek så hemskt elaka saker till varann.
Jag har aldrig varit med om det tidigare, varken att höra eller säga sådant själv och jag blev paff över att jag kunde tappa kontrollen på det sättet.
Jag gjorde faktiskt slut dagen efter då jag inte vill vara i en relation varken där jag får höra sådant ELLER där jag tappar kontrollen och beter mig så mot min partner. Det är inte okej för mig att säga så, det är "inte jag" att sjunka så lågt att kalla någon för diverse saker eller skrika så grannarna hör. Det är pinsamt beteende för mig. Ändå hände det.
Tror att vi båda blev lite chockade över varann. Det skreks fler riktigt dumma saker också och jag var sååå nära att faktiskt putta/knuffa till honom. Har aldrig under mina 34 år vetat att jag kunde bli så arg att jag kan stå och skrika någon rakt upp i ansiktet. Neej så gör man bara inte! Skäms bara jag tänker på det nu.
Vi bestämde tillslut för att glömma det men vi har pratat mycket, satt upp gränser osv. Vet inte än om det kommer fungera men nä, jag tycker inte det är okej att säga sådant till varann och speciellt inte om det händer flera ggr.