Hur har du fått bilden av din partners ex?

Jag känner henne och hon ingår i vår familj, på ett hörn i alla fall. Det har alltid varit så och vi har inget otalt med varandra. Tvärt om är hon glad att jag finns, både för hennes ex (min make) och hennes barns skull, och jag är glad att hon finns. Så jag har en väldans klar bild över vad hon är för en människa.

Vad fint det låter! 

Dels genom henne själv då hon visat det för mig de tillfällen vi har haft direkt kontakt, eller när jag suttit intill när min man talat med henne i telefonen men också genom hennes äldsta dotter som jag pratar mycket med. Inget dottern sagt motsäger den bild jag skapat på egen hand ( dottern var 16 när jag och mannen blev ett par och fyller 25 i april)

Vi pratar inte om henne här hemma om inget inträffar som involverar henne.

Intressant. Tror du att din mans agerande på något sätt har påverkat hur hon är mot dig/er?

Saker som barnet har sagt (exempel: "jag har ingen säng hos mamma utan sover på soffan med en tunn filt", "mamma är aldrig hemma på helgerna när jag är där utan är ute på middagar med kompisar"). Saker som framkommit genom min partner (exempel: "X vägrar köpa födelsedagpresent till barnets kompis kalas då X tycker att hon springer ärenden åt mig"). Saker som uppkommit genom vänner till min partner ("Hon har ju alltid varit väldigt bekväm och omogen av sig, hon shoppade upp pengarna som hon fick när hon blev utköpt ur lägenheten.". Saker som jag märkt sedan jag varit med i bilden, typ att hon aldrig någonsin på flera år hämtat eller lämnat sitt barn, utan ska alltid få barnet levererat till sig. Är väldigt noga med att vara så lite med sitt barn som möjligt genom att propsa på att barnet ska lämnas så sent som möjligt och bli hämtad så tidigt som möjligt (för att hon har annat för sig). Saker hon sagt till mig, typ att jag borde tänka på det och det hemma för hon bryr sig om sitt barn och vill inte att hon ska skadas av min närhet. För att ta några exempel alltså.

Genom alla 3 av dina exempel.

Bonusdottern har en jättebra mamma. Även om hon och mannen min inte alls passade ihop så är hon i mina ögon en mkt bra människa och en fantastisk mamma, vilket märks på deras underbara dotter som jag älskar!

Min sambos ex är sambo och gravid med hans bästa vän. Jag har aldrig träffat henne men vi umgås ibland med hans vän. Hon verkar vara en normal typ, dock inte den trogna typen då hon bedrog min sambo med hans bästa polare.

Så härligt!

Både ja och nej...hon ringde mig mitt i natten en gång för att kalla mig för homewrecker..att det var mitt fel att de gått i sär. De separerade 4 år innan jag ens träffade honom och han hade bott hemma i Sverige i ett år när vi blev ett par (hon bor i USA)..han låg väldigt lågt med att tala om för henne att han träffat en ny, vilket jag förstår så här i efterhand men höll på att bli knäckt på i början. Han ville ju inte ha bråk och han vet hur hon funkar.

Men det jag vet om henne är att hon är missbrukare (vicodin och ibland även starkare saker ) att hon är bipolär och just nu sitter inne för mordbrand så egentlig. ..hon är som hon är och mår ju inte så bra. Jag vet inte om hon hade varit mer positiv till mig om hon fått veta tidigare.

Hon har sagt till sina barn att min man inte är biologisk far till vår dotter utan att jag har varit otrogen (vi gjorde ivf så det finns inga tvivel) att jag är chanslös mot henne och att hon vill att barnen ska tjata på honom att komma över. Hon ber både barnen och sina egna föräldrar att ringa oss för att be mannen låna ut pengar till henne (och inga små summor ) och när han säger nej är det jag som utnyttjar honom och kramar honom på pengar.

Hon är desperat och mår skit..det gjorde hon när de träffades också och han lyfte henne så givetvis saknar hon tiden med honom. För min del så känner jag att det är tråkigt att vi aldrig kan få en god relation men det är nog mest hennes förlust.

Den har jag fått först och främst helt på egen hand genom att dels ha kontakt direkt med henne, dels genom att ta del av all kommunikation mellan henne och min man.

Jag har sett hur hon prioriterar och hur hon resonerar.

Jag läser ofta kommentarer om att bonusmammor är godtrogna, att våra män lurar oss och pratar slit pm sina ex och att vi inte förstår.

Blir så jäkla less på sådana kommentarer - vi bonusmammor har - precis som de allra flesta människor - förmågan att tänka själva, både kritiskt och logiskt, och bilda våra egna uppfattning har om människor som kommer i vår väg. Man blir inget "blåögt våp" bara för att ens man råkar ha barn med ett ex...